Titel: Emibas
Skrivet av: Ted Rosvall skrivet 2008-02-13, 08:45
I måndags besökte Anna-Lena Hultman och jag Växjö för att tillsammans med Emigrantinstitutets nye chef, Lars Hansson, och arkivarie, Christina Persson diskutera projektet EMIBAS. Som den minnesgode kanske erinrar sig, samarbetade förbundet under ett par år med Emigrantinstitutet kring produktionen av CD-skivan EMIBAS. Den baserades på den grunddatabas som tillkommit genom ett initiativ av Emigratinstitutet mer än 20 år tidigare, och som sedan haft många villiga händer i det digra arbetet med excpering av framför allt husförhörslängder och flyttningslängder. Institutet har haft och har flera samarbetspartners kring porjektet, inklusive Emigrantregistret i Karlstad, Göteborgsemigranten, Örebro Stadsarkiv, Frändernas Hus i Alfta, Östmark, SGF i Skåne, Forskarcentrum i Kallinge och många andra. Saknades gjorde dock en publik presentation av det ca 1 miljon poster stora materialet. Det var här förbundet kom in i bilden och såg till att denna unika resurs tvättades, rättades, kompletterades och tillfördes de nu så bekanta sökfunktionerna, kända från bl.a. befolkningsskrivorna och Sveriges dödbok.
Man kan säga att resultatet blev mycket gott, och alla som använder sig av EMIBAS-skivan tycks vara mer än nöjda med den. Det har också visat sig att den kan användas som ett bakvänt register för lättare orientering i det sena 1800-talets ofta svårpenetererade husförhörslängder och församlingsböcker.
EMIBAS-skivan är dock inte komplett. Det fattas stora bitar, kanske så mycket som 400.000 poster. Hela Norrbotten tycks fortfarande saknas, liksom stora delar av Stockholm. Men framför allt är det den senare emigrationsperioden, 1895-1930 som på många håll aldrig blev gjord. Det saknades helt enkelt rimlig tillgång till det nödvändiga källmaterialet efter 1895. Nu har den situationen ändrats, inte minst genom Riksarkivets beslut häromdagen, som öppnar de digitaliserade flyttningslängderna ända till 1980, församlingsböckerna till 1923. Kanske är det dags att åter dra igång projektet EMIBAS och se till att det som fattas blir gjort, och att de församlingar eller landskap som inte håller god kvalitet får sig en översyn.
Förbundet har länge velat gå vidare med EMIBAS, men har tyvärr stött på patrull. Turbulensen kring Emigrantinstitutet och ovissheten om dess framtid har gjort att det inte har gått att få något besked om en eventuell fortsättning. Förbundet har också erfarit en viss irritation från några av de ursprungliga deltagarna i EMIBAS-projektet över att förbundet gick in och tog över. Den konflikten hara emellertid tonats ned, och vid ett trivsamt möte i Göteborg i höstas stod det klart att nästan alla nu är positiva till ett fortsatt engagemang från förbundet kring en fortsättning och ett fullbordande av EMIBAS.
EMIBAS är inget projekt som ger stora inkomster åt förbundet. I bästa fall kan det gå jämnt upp. Det är däremot ett viktigt åtagande som alla emigrantforskare, och inte minst våra släktingar i USA, skulle tacka oss för. Men det bygger på frivilliga krafter, föreningar och enskilda som är beredda att lägga ned lite arbete på den eller de församlingar man åtagit sig.
Vad tycker föreningarna pch vad tycker släktforskar-sverige? Bör förbundet gå vidare med EMIBAS och hjälpa till att föra det mot sin fullbordan?