NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-04

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-04
Skrivet av: Christina Norén-Svensson skrivet 2003-10-31, 21:37
Kommentar till Lena!
Eftersom Du inte förstått vad jag syftade på i mitt inlägg 30.10 kl.23.54, så vill jag förtydliga. När jag skrev mitt inlägg så kan jag inte se att vare sig Ian, Du eller Lotta besvarat de inlägg jag syftade på. Jag skrev ”varför inte …kommentera de inlägg som ett efter ett här kommer från gamla GF:are och visa i handling att Du tar på allvar de äldre medlemmar som Du säger Dig värna om”. Jag avsåg (och avser fortfarande) en rad inlägg som kom samma dag alldeles före ditt inlägg kl.22.12.  Du kanske ser det inlägget som ett svar, men jag – förlåt mig – kan omöjligt läsa det inlägget som ett svar eller reaktion på dessa äldres försök att göra sin röst hörd och bli tagna på allvar.
 
Strax ovanför Ditt inlägg har kl.19.17 Jan Fredrik Kindstrand skrivit, i mitt tycke ett inlägg väl värt att ta på allvar och kommentera. Ovanför det står kl.17.57 Kaj Janzons, där han (för vilken gång i ordningen?) ställer sin fråga till Dig, som Du inte besvarar. Ovanför detta kl.16.12 kommer – i mitt tycke – kraftfullt från Stig Östenson en vidarebefordrad mail från Bengt Mattsson, väl känd för oss SoH:läsare. Det finns flera ovanför det inlägget.
 
Ska jag fortsätta exemplifieringen av det som jag bedömer som brist på förmåga att värna om GF:s ”gamla” medlemmar? För mig blev det kraftfullt med alla dessa inlägg efter varandra.
 
När Du 3 timmar senare och mera efter de ovan nämnda inläggen går in och gör ett inlägg där Du helt fokuserar på turerna kring Jonas K. och era ömsesidiga göranden och låtanden, så tog jag mig för pannan! Där hävdar jag att det brister i förmågan att läsa inläggen, förstå dem innehållsmässigt, ta dem på allvar. Vad tror Du att dessa veteraner till GF-medlemmar tänker och känner. Jag gissar att de vanmäktigt känner sig osynliggjorda, betydelselösa etc.
 
Så uppfattar jag Ditt inlägg och jag reagerar på osynliggörandet och ignorerandet! Det var detta jag ville göra Dig uppmärksam om med mitt inlägg. Jag ropade på besinning.  
 
Samtidigt kan jag ha förståelse för att Du befinner Dig i ett känslomässigt pressat läge. Och jag uppfattar att Du i den kris som är inte har distans till det som sker. Det snurrar fort i hetluften. Medan jag skrev mitt inlägg sände Carl-Fredrik Hanzon (Alfred) ett inlägg med reflektioner och en reaktion liknande min.
 
Jag vill i sammanhanget påpeka att jag inte känner någon av debattörerna här och har mig veteligen aldrig träffat någon av Er annat än som samtalspartners i Anbytarforum. Mina reflektioner och kommentarer springer alltså utifrån det jag här läser och vad texterna förmedlar.  
 
Lena! Du skriver också att jag tillskriver Dig stor makt. Jag vet av erfarenhet att var och en i en styrelse är viktiga personer. Om det i en grupp finns en eller flera personer, som affektladdat uttrycker sina upplevda oförätter, så splittrar detta till förfång för det gemensamma arbetsmålet. Flera inlägg tar också upp detta. Av erfarenhet (från konfliktforskning) vet jag att det för varje negativ gest/uttalande/attack etc krävs mångdubbelt flera positiva försoningsgester för att inte djupa sprickor ska uppstå. Stefan E Sundbäck (31.10 kl.01.01) synes ha liknande erfarenheter.
 
Det är beklagligt om Du anser det fullständigt lönlöst att försöka komma med svar på frågor här ”för många av er läser bara in det ni själva vill.” Jag tycker det är beklagligt att Du anser det eftersom jag har en stark tilltro till samtal och dialog. För mig är det en självklarhet att vi alla – Du också – läser det skrivna utifrån våra erfarenheter.