NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-18

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-18
Skrivet av: Sten Persson skrivet 2003-12-20, 22:48
Under denna rubrik passar det bra med följande dikt av C.A.Lönnqvist Tagen ur årskalendern Prärieblomman 1912.
 
 
Min vän baronen, herr von Åålenstjärt,
om sina anor gärna mig förtäljde
och nöp mig med satirens fina snärt,
att jag med mycken nöd förtreten sväljde.
 
Hans farfars farmors morfars farfars far
snört skorna åt en kung nångång i tiden
och sedan kunglig snörsvenstitel bar
och fick et von och klädde sig i siden.
 
Men när jag länge på min ringhet tänkt
och undrat,om jag ens haft några fäder,
så kände jat till slut min ära kränkt
av Åålenstjärtar, Kloor och Sunnanväder.
 
Törhända i en becksvart forntids famn
-jag tänkte-själv jag höga anor äger
med till och med, vem vet,latinska namn-
det vore något, som vart von uppväger.
 
Att spåra upp min ätts förträfflighet
det kunde ingen såsom vetenskapen.
Ty den kan fylla, såsom var man vet,
uti historien de stora gapen.
 
Professor Gaeckel, sade jag förty
en dag till ontologen här i Lena,
mitt släktregister ger mig huvudbry,
och mina fäder, vad är det för ena?
 
Jag undrat i min enfald, hur det är,
om jag kan vara utan all historia,
om ej en farfar någon titel bär,
som kunde skänka mig en smula gloria.
 
Låt mig få se ert kranium,svarte han,
och granska fakta och studera data!
Nåväl, jag genast konstatera kan,
ni hör till Bimana och Vertebrata.
 
Det där var redan något, tänkte jag:
en släkt, som ej är okänd för de lärde!
Och namnen smekte örat med behag,
det rent av klang av manlighet och värde
 
Hur långt, professor återtog jag,går
min släkt tillbaka i vår tids annaler?
man gissar mer än hundra tusen år-
ni har väl hört om Der Neanderthaler?
 
Neanderdal, var det en märklig man?
Där slog mig mot en doft av forntids ära.
I högsta måtto intressant, ty han
bevisligt stått Quadrumana rätt nära.
 
Än dessa då?- Som släkt de leva än
och ha sitt hem i söderlandets skogar.
De kännas lätt på fötterna igen,
som saknar tår men äga äkta knogar,
 
Högst intressant. I sanning underbart,
det tyder väl på mer än vanligt snille?
Åhja, en mycket slug och orädd art
exempelvis är Afrikas Gorillae.
 
Gorill- n'är i all världen hade jag
då hört det namnet förr? För minnet svävar
en luden best med fula, grymma drag
ur någon bok med lejon i och rävar.
 
Nu gick upp ett ljus! Med alla granna namn
han dolde för mig vad som ej bör vetas
och vad som uti glömskans tysta famn
av ingen helst, mig synes, bör uppletas.
 
Är detta mina anor, blir jag tvärt
försonligt stämd mot alla Åålenstjärtar.
Bär stolt ditt namn, baron von Åålenstjärt,
jag vill ta mot med jämnmod alla snärtar.
 
 
                    mvs Sten P.