Titel: Kyrkbokföringen
Skrivet av: Bo Berndtsson skrivet 2001-10-28, 18:29
Ylva
Nedanstående utdrag från RSV:s hemsida kan kanske vara svar på dina frågor:
Kyrkobokföring: den del av folkbokföringen, som sker fortlöpande hos pastorsämbetena (den folkbokföring, som handhas av den lokala skattemyndigheten kallas mantalsskrivning). Kyrkobokföringen omfattar numera anteckningar i födelse- och dopbok, konfirmationsbok, äktenskapsbok (tidigare lysnings- och vigselbok), död- och begravningsbok, församlingsbok (tidigare husförhörslängd), församlingsliggare, emigrantregister, obefintligregister (de tre sistnämnda har förts fr o m 1947 och består av personakter), inflyttningsbok, utflyttningsbok samt församlingsregister (registret består av kort från länsskattemyndighetens dataenhet). I slutet av 1800-talet kommer nya regler: Enligt 1894 års förordning angående kyrkoböckers förande, som trädde i kraft den 1 januari 1895, antecknades nedkomstorten som födelseort utom i städer med flera församlingar. Där angavs i stället hemförsamlingen, dvs moderns kyrkobokföringsort. Inskrivning av barnets födelse skulle alltid ske i hemförsamlingen men dessutom skulle födelsen antecknas i nedkomstorten då anmälan gjordes till denna församling. Genom 1946 års folkbokföringsförordning ändrades fr o m 1947 reglerna och begreppet födelsehemort infördes Mera om kyrkkobokföringen kan du hitta här: