NULL
Skriv ut sidan - Lysningar, vigslar, skilsmässor, havandeskap
Anbytarforum
Titel: Lysningar, vigslar, skilsmässor, havandeskap
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2012-09-16, 23:05
En doktorsavhandling som i dag uppmärksammats i en lång rad nättidningar i Sverige - med en artikel i DN (http://http://www.dn.se/livsstil/piga-friare-an-froken-pa-1700-talet) och TT-notiser i SvD, Aftonbladet och åtskilliga mindre tidningar - är skriven av en finsk släktforskare som igår höll sin disputation i Tammerfors. Författaren, Tiina Miettinen, har släktforskat i många år och har i närmare sju år varit huvudredaktör för Genos, tidskrift för Genealogiska Samfundet i Finland. Hennes avhandling bygger på mycket omfattande genealogiska mikrostudier av ett stort antal familjer på landsbygden under 1600- och 1700-talen. Den finska titeln kanske inte säger så mycket om man inte är bevandrad i det språket (Ihanteista irrallaan : Hämeen maaseudun nainen osana perhettä ja asiakirjoja 1600-luvun alusta 1800-luvun alkuun), men rubriken på den engelska sammanfattningen lyder: The Status and Position of Unmarried Women in Western Finland Househoulds in 17th and 18th-century Historica Sources.
Miettinen visar, enligt sammanfattningen, att den kärnfamiljsmodell som användes för att presentera allmogen i kyrkböcker och mantalslängder inte motsvarade den faktiska familjebildningen i området utan snarare ska ses som ett uttryck för överhetens och kyrkans patrilinjära ideologi med en man som herre och husbonde och jordägare för varje familj/hushåll och de övriga i familjen som underordnade denne. I domböckerna framställs däremot de enskilda hushållen som mer dynamiska till sin struktur och med kvinnor som uppvisar en oväntad rörelsefrihet och som självständigt driver ärenden vid tinget och ingår transaktioner. Hennes slutsatser i sammanfattningen är är bland annat dessa:
1. Kyrkböcker och skattelängder tenderar att ge en skev bild i sin redovisning av familjestrukturerna, eftersom de i första hand fokuserar på vem som i tur och ordning är husbonde och som därmed står som officiell jordägare i stället för att ge en korrekt beskrivning av hela familjen eller hushållet och hur de olika familjemedlemmarna är inbördes besläktade. (Många av dem som beskrivs som tjänstepigor och -drängar visar sig i själva verket ha varit släktingar av olika slag i ett flerfamiljshushåll.)
2. Kyrkans fördömande av sexuellt umgänge utanför äktenskapet och som markerades genom förödmjukande, offentliga ritualer och nedsättande epitet för kvinnor som fått oäkta barn motsvarade inte nödvändigtvis synen i det lokala samhället, där föräktenskapliga sexuella förhållanden hade upplevts som ett normalt inslag i förhållandet mellan mannen och den uppvaktade kvinnan (och de hade inte behövt vara trolovade för detta). Detta gällde särskilt bonddöttrar som kunde förvänta sig att ärva jordegendomen. Ett sexuellt förhållande ledde inte till beständig förlust av kvinnans dygd.
Det som uppmärksammats mest i tidningarna i dag är hennes påpekande att ogifta kvinnor genom att tjäna i olika hushåll kunde skaffa sig egna pengar och ibland också göra något av en karriär. Många av dem gifte sig senare i trettioårsåldern - med en många gånger yngre man - och skrivs med epitet som tillkom hedervärda eller ärbara kvinnor. Kvinnorna inom de högre stånden var dock ofta tvungna att gifta sig unga med äldre män och hade få möjligheter att påverka sina förhållanden och saknade allmogedöttrarna och tjänstekvinnornas relativa rörelsefrihet.
Detta är förstås bara en kort sammanfattning av ett digert material. Jag tyckte att det var intressant, även om förhållandena i den östra rikshalvan kan ha skiljt sig från dem i det nuvarande Sverige.