NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-28

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-28
Skrivet av: Anders Pemer skrivet 1999-11-25, 17:03
Att jag aldrig såg den här diskussionen när jag startade min om gubbarna Frumerie (Sveriges äldste farfar). Gustaf /de/ Frumerie avled ju 1936, fyra år före Carl Ambrosius Zamore, men 219-221 år efter sin farfars födelse (dennes födelseår anges omväxlande som 1715 och 1717).
 
Den vaga minnesbild jag har av tidningsklippet om Frumerie-gubbarna motsäger dock inte att det kan ha varit en uppföljning just av någon Zamore-notis.
 
Apropå alla olika exempel på tänkbara rekord som togs upp i de tidiga inläggen här, och apropå debatten om namnlagen vi har haft rätt länge nu under Efternamn, finns ju en del tänkbara rekord bland brukandet av ett och samma släktnamn. Om min tidigaste troliga ana på raka fädernet verkligen är far till den näste, så skulle en son till mig bli den femtonde raka generationen med namnet Pemer, dock med lite minus för min farfarsfarfarsfar som mestadels skrevs Davidsson efter sin far (men han har skrivits Pemer också!).
 
Jag tror inte att femton på långa vägar är något rekord, men frågan är hur många generationer det är möjligt att hitta i sådana framför allt adliga släkter, som upptagit reella släktnamn riktigt tidigt. Förmodligen måste det väl vara inflyttade släkter för att sådana kedjor skall kunna bli riktigt långa.
 
Själv har jag härstamningar från släkter som Taube, von Yxkull mm, där släktnamnsbruket följts långt bak nedåt 1200- eller 1100-talet. Frågan är väl förstås hur trovärdiga verifierade källor man har allra längst bak, men många sådana släkter lever ju uppenbarligen på manslinjen med sina bevarade släktnamn än idag.
 
Är det någon som har riktigt initierade uppgifter om hur många generationer det kan handla om i sådana fall? 30 generationer? Bortåt 40?
 
I framtiden, sedan våra moderna namnlagar tillkommit, blir väl sådana rekord verkligt exklusiva, och raka kvinnolinjer med samma namn närmast efter. I övrigt kommer väl dåtida släktforskare att tävla om att presentera kedjor med lustig symmetri, ungefär som när matematiker letar roliga talserier (Här är en proband vars efternamn går via hans mmmf mmfm mfmm fmmm ffmm fffm ffff ffmf fmff), eller där generation efter generation i samma släktkedja av diverse anledningar fått helt utomstående efternamn från styvföräldrar eller liknande.
 
Och så kommer det väl att uppmärksammas rejält de gånger agnatiska ättlingar till en viss släkt, med helt andra efternamn, råkar/lyckas (?) gifta till sig sina egna gamla släktnamn igen....! (Kommer folk då att tro att de verkligen gifter sig av kärlek?)
 
Det är när man funderar i sådana banor man verkligen blir skeptisk till vår moderna inställning till hur namn bör föras vidare...