Titel: Fjärding
Skrivet av: Thomas Loo skrivet 2004-03-01, 20:00
jaså, det var fler än bara Kaj och jag som följde denna obskyra tråd J
Kaj,
jag finner också teorin om Trondheimstunnan rimlig. Bortsett spannens fina överenstämmelse, kan jag verifiera att även i detta fall var lokal skattesed respekterad. Detta åtminstone då det gällde den årliga räntan, huffud schatten, sannolikt även för övriga skylder även om det här inte finns mycket samtida skrivet att göra jämförelse med. Att det jämtländska prästerskapet hade dispans vad gällde den mellan stat och kyrka tiondeuppdelningen, 50/50 mot normalt brukat 70/30, är ytterligare ett uttryck för att den svenska kronan att höll låg profil på skatteplanet. Detta ter sig i samtida uttryck, som ett inlägg i den tillförordnade fogden Joen Jönsson egna räkenskap:
Unnderwisningen oppå schatten Förstt är wethandes att huffud schatten utgiörs åhrligenn effther gamull stadga som aff alder haffuer warith bönderne pålagdtt gård iffrånn gård, som längden ther om widhare förmäler, och ther opå haffua the Kongl Maj:ts breff dat then 20 martii anno etc 65 (JR 1 s.63)
Angående S.O. Janssons hypotes om pundet, vill jag bemöta med att jag inte någonstans i summering (av fogden el. dennes lokala skrivare) av tiondelängderna (sammanställda och vidimerade av repektive gälds kyrkoherde) (där måtten pund och spann anges) ser ett annat modulo på spannet än 8, dvs. antalet spann aldrig överstiger sju i samband med pundangivelser. Ett annat exempel på att pundet räknas om 8 ges i fogdens egen summering över tiondeuppbörd för året 1565. Först anges värdet per spann, 18 öre. Sedan mängd, 9 läster 2 pund, och summeringen 1980 mkr. Vänder man på detta och antar pundet = 12, ger detta en summa på 2970 mkr. Räknar man istället på att pundet = 8 kommer man fram till samma belopp 1980 mkr. Jag vill tillägga att måtten läst resp. pund används förvånansvärt sparsamt, och man ser ofta tunnan som största enhet (ex. 884 t:nor). Jag kan med detta anförande inte definitvt kapa Janssons hypotes, eftersom den/de som stog för dessa beräkningar faktiskt implicit kan ha syftat på Mälardalska enheter. De som haft skulle haft de lokala lästerna/punden i åtanke, såsom prästerna, hade i dessa räkenskaper aldrig möjlighet att använda dessa begrepp, pga. de storleksmässigt inte var applicerbara i deras sfär.