Titel: Fjärding
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2004-03-01, 07:38
Gomorron Thomas,
Jag har ännu inte kollat i mina anteckningar om kornskrivarens räkenskaper. Jag tror emellertid att du redan har löst problemet på egen hand. Ditt antagande om Trondheimstunnan verkar nämligen högst rimligt. Det är inte bara måttet som stämmer rätt bra, utan även det faktum att man från centralt håll var mycket försiktig med att rubba hävdvunna regionala/lokala inslag i skattesystemet.
Sådant kunde förutom oenighet om vad som avsågs med rätt tunna i förlängningen utlösa protester, upplopp och budkavlar med för överheten högst obehagliga budskap om hur t ex spikklubbor kunde användas för att lösa problemet med oönskade nymodigheter såsom för stora tunnor etc.
Ett känt exempel på centralmaktens försiktighet är Karl IX:s brev till en av de småländska fogdarna, dat 25/10 1607. I brevet instruerar kungen sin fogde om att skatten ska utgöras i de lokala skäpporna och inte efter något tunnetal och förbjuder uttryckligen fogden att nämna någon tunna [citatet eft. S. O. Jansson a.a. s 7].
Uppgiften om 12 spann på pundet är inte min tolkning, utan en kvalificerad gissning av S.O. Jansson som antar att Jämtland i detta avseende anslöt till mellersta Norrland (Hälsingland, Medelpad och södra Ångermanland). Norr om Ångermanälvens mynning däremot: på bägge sidor om Bottenhavet är samma räkning gällande som i Mälardalen [Jansson a.a s 28], d v s 1 pund = 8 spann.
Jag har själv, som jag ovan meddelat, dessvärre just inga kunskaper alls om jämtländska förhållanden i äldre tid, då området inte tillhörde Sverige under medeltiden och därmed inte heller mitt forskningsområde. Under förutsättning att din uppgift om 8 spann på pundet i Jämtland inte enbart återgår på ett påstående i någon centralt upprättad längd är jag därför utan vidare beredd att acceptera den, eftersom S.O. Janssons bara är en hypotes (säkerligen).
Jag återkommer efter att ha konsulterat kornskrivaren.