Titel: Fjärding
Skrivet av: Thomas Loo skrivet 2004-02-27, 16:45
Kaj,
sammantaget i de för åren 1564-71 räkenskaper detaljerade räkenskaper skönjes begreppen som sådana i Jämtländska förhållanden;
Det fanns under denna period två till synes olika begrepp av tunna, implicit den ena eller den andra begagnades beroende på typen av skyld.
Vid summering av kyrkotionden användes begreppet kyrketunna varpå denna gick 2 spann. För övriga typer av uppbörd som kunde erläggas i korn, såsom vägafä och skövling etc. utgick 3 spann på tunnan, skattetunnan. Det synes alltså såsom att spannet är konstant medan det är två olika tunnor i bruk.
Jag har hitintills tolkat detta tvetydiga begrepp med sin förklaring i att efter reformationens genomförande tog kronan Sverige numera 2/3 av kyrkotiondet medans prästerskapet fick behålla resterande 1/3. Eftersom det inte fanns behov att ange kyrkans andel i skatteräkenskapen var behållningen för kronan av en kyrkotunna således mindre än en ren skattetunna, så ur kronans perpektiv skulle således lyda följande förhållande: 1 skattetunna = 1,5 kyrkotunna.
Detta emotsägs dock i inledningen till översättningen av Jämtländska Räkenskaper 1564-71 med tillägget att till skillnad från övriga Sverige fick prästerskapet i Jämtland behålla hälften av tiondet för egen del. Detta med referens av jämförelser mellan tiondelängden för 1566 och Trondheimska reformsatsens (1588) uppgifter om kyrkotionden samt av senare svenska uppgifter. Om detta skall finnas uttryckt mer i boken Svensk Finansrätt s.297 av Linde, Sthlm 1887.
Den uppgift du framlägger i föregående post om att jämtlandsspannen var mindre än stockholmsspannet kan kanske bättre förklara situationen. Jag kan dock inte rakt av nysta upp förhållandena och hoppas ni kanske kan föreslå något.
De ledtrådar de samtida skatteskrivarna ger är att begreppen även för dem måste varit ovanliga. Det anges på en mängd ställen i räkanskapen vilket spann/tunn förhållande som rådde för respektive summering, och jag har även återfunnit en Tillminnes notering:
uppgiften om läster kommer ur ett summarum rörande kyrktionde och torde röra kyrktunnor
Av detta skulle jag således dra slutsatsen att kyrktunnan och spannet var lokala begrepp, och skattetunnan torde avse kronans egna mått, Rostocktunnan. För att tackla begreppet 4 theres spän gå uti en tunno och 2 1/2 Stockholmsspänn gå uti en tunno kan det vara så att mitt ovanstånde stycke om att jämtlandsprästerna tillgodoräknade sig 50% av kyrkotunnan i effekt kan tolkas av att kronan bara räknade på sin del av densamma (4 - 2 (prästerskapet) = 2 spann) Vad gäller förhållandet 3 spann på skattetunnan, har jag fn. ingen id?, kan ni se sambandet ?