Titel: Uppbud och lagfarter
Skrivet av: May Kjellström skrivet 2013-01-20, 15:20
Enligt Östra Härads dombok,(Småland), sommartinget 1645 förvärvar Jon Nilsson och hans hustru, Maria Hansdotter, Jons syskons anparter i halva gården Långhult, Näshult socken enligt följande: - Gertrud Nilsdotter (Jons syster), Inge Perssons i Källeflaga, (Åseda socken), hustru och uppbär härför 12½ lod silver - Hemming Nilsson (Jons bror)i Prästorp uppbär 12½ lod silver - Inger i Långhult (Jons syster)uppbär 12½ lod silver
Med förmodandet att Jon själv äger en anpart värd 12½ lod silver kan efter förvärvet halva gården förmodas vara värderad i 50 lod silver.
På hösttinget samma år förvärvar Måns Persson i Långhult den andra halvan av gården enligt följande: - Nils Hemmingsson i Lilla Holm säljer hustruns (Ingegerd Persdotter) anpart för 6 lod silver. - Lars Karlsson i Höghult säljer sin del för 6 lod silver - Olof Svensson säljer sin moders (Ragnel Persdotter), del för 6 lod silver - Jon Olofsson säljer med sin moders samtycke hennes anpart för 8 lod silver - Måns Persson själv löser ut sin fader (Per Jonsson i Långhult) för 24 lod silver.
Efter transaktionen äger Måns Persson halva Långhult som enligt ovanstående är värderad till 50 lod silver.
Nu till min fråga som gäller Måns Perssons halva av gården: - Hur kan det komma sig att tre av anparterna värderas till 6 lod silver medan en av dessa värderas till 8 lod silver? - Om faderns del var värd 24 lod silver så är ju de fyra övrigas sammanlagda värde 26 lod silver? - Kan man dra några slutsatser ur detta material om hur gården ägts tidigare? - Kommer arvet från de fyra delägarnas fader eller moder?