Titel: Smörränta och genealogi
Skrivet av: Gabriel Wallgren skrivet 2007-05-04, 11:14
Alla som läst domböcker från 1600-talet (eller tidigare) och landskapshandlingar har stött på begreppet smörränta.
Tyvärr förefaller det inte finnas allt för mycket skrivet om hur man kan använda detta inom släktforskningen. Ett lysande undantag är dock Stig Östensons uppsats Smörränta och genealogi i Släkt och Hävd 1992, s 28-41.
Min egen erfarenhet i ämnet inskränker sig till Västergötland och då främst Viste och Åse härader i f d Skaraborgs län.
När det i domböcker talas om gårdsandelar som ärvs, köps eller byts så anges ofta storleken på gårdsandelen i pund eller marker smörränta.
Jag har sett olika vikttabeller där 1 lispund = 40 marker respektive 1 lispund = 20 marker förefaller vara de vanligast förekommande. I Viste och Åse härader har jag vid flera tillfällen sett 1 pund = 20 marker utskrivet, så i vart fall där har detta gällt. Hur är det på andra ställen?
Hur mycket smörränta en specifik gård räntade förefaller vara konstant under 1500- och 1600-talen. Detta gör att man kan identifiera hemman i en by efter antalet pund smörränta de räntade i olika handlingar. I domböcker kan det, speciellt över tiden, vara svårt att identifiera ett specifikt hemman då detta under loppet av 100 år kan ha många olika namn (t ex Anders Svenssons gård, Nils Bengtssons gård, Storegården etc). Identifiering är då endast möjlig med en kombination av jordebok/årlig ränta och domböcker.
Nästa problem är att domboken inte alltid (läs: alltför sällan) skriver ut hur mycket smörränta som en jordlott utgjorde. I stället står det ...som var en broderlott i en tredjedel i X-gården eller en femtedel av en fjärdedel i Y-gården. I det senare fallet går det ju att räkna fram hur mycket smörränta detta motsvarade. Om hela gården räntar 6 pund smörränta blir andelen i marker: 1/5 x 1/4 x 6 x 20 = 6 marker.
Inte alltför sällan anges i domböckerna istället köpeskillingen. Exempel: med vilka 30 daler smt Nils Svensson till fullo nöjder var som betalning för hans arvelott i Gunnar Ravelssons gård. Hur mycket smörränta var detta och hur stor andel av gården var detta om hela gården räntade 4 lispund?
Priserna på jord varierade naturligtvis såväl regionalt som lokalt men också över tiden. Hur stora var variationerna i priset över tiden? Hur stora var variationerna inom en socken? Av några domboksmål i Viste härad där såväl storleken på jordlotten i marker smörränta som priset för den samma är omnämnt tycker jag mig se ett mönster där priset förefaller ligga kring 3 daler per marker smörränta. Om man skulle sätta in det i exemplet ovan skulle alltså Nils Svenssons arvelott vara 30/3 = 10 marker smörränta (motsvarande 1/8-del av hela gården). Om priset istället var 4 daler per marker smörränta skulle jordlotten vara 30/4 = 7,5 marker smörränta (motsvarande 15/160-delar av hela gården). Kan man läsa ut något av detta?
Om man skulle kunna omvandla alla kända (i bland finns ju luckor i domboksmaterialet) jordlottstransaktioner (försäljningar, arv och byten) för en specifik gård till smörränta så skulle det ju underlätta arbetet enormt med att rekonstruera släktskapsförhållanden även i äldre tid då bara landskapshandlingarna är bevarade (1500-talet).
Syftet med detta inledande inlägg är att få in synpunkter på mina resonemang och få in fler exempel från andra landsändar. Är det överhuvudtaget möjligt att kalkylera med ett visst pris (per marker smörränta) för en jordlott?