Titel: Kroppsplikt
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2011-09-28, 03:04
Kroppsstraff är ett straff som direkt drabbar den dömdes kropp. Detta kan ske bland annat genom prygel, (spöstraff) stympning eller dödsstraff.
Historiskt har kroppsstraff varit mycket vanliga, men började i västvärlden långsamt avvecklas från sent 1700-tal, delvis som en följd av upplysningen. Det existerar idag i ett begränsat antal länder som officiell bestraffningsform utdelat av domstol. I Singapore och Malaysia kan manliga vålds- och sexualbrottslingar bestraffas med prygel av en bambukäpp. I Bangladesh har piskstraff utdelats vid sex utanför äktenskapet. Strafformen har förbjudits av regeringen men trots förbud förekommer det fortfarande främst på landsbygden[1].
På fartyg under tidigmodern tid kunde sjömän som försökt göra myteri dömas enligt Moses lag, då mannen bands fast vid stormasten och fick mottaga 40 piskrapp av den niosvansade katten.
Sverige
Prygel, även kallat spöstraff eller att plikta med kroppen, har förekommit i äldre svensk rätt. Den som utsattes för spöstraff fick ett stadgat antal par spö, med ris, mot bar hud. Det förekom även prygel vid en skampåle, inför allmänhetens åsyn. Spöstraffet avskaffades 1855, och inom fängelser 1938.[2]
Det finns ännu angivet ett stadgande, som troligen är obsolet, i byggningabalken 22 kap 5 §, där det står att Var som förevitar någon sådant, [se paragrafen för syftning] eller att han fä hulpit, åderlåtit, botat eller snöpt; böte tjugu daler, eller plikte med kroppen. ([1])
I Finlands fängelser förbjöds kroppsstraff 1944, och som disciplinstraff officiellt mycket, mycket längre än i Sverige, då hårt viloläger, kostminskning samt vatten och bröd officiellt fanns kvar ända till 1974 i Finland.[3]
Noter 1. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tonarsflicka-avled-av-100-piskrapp_5917705.svd 2. ”Fängelse och tvångsarbete”. Läst 2 september 2011. 3. ”Uppslagsverket Finland”. Läst 2 september 2011. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kroppsstraff
40 par spö ansågs likvärdigt med en månads fängelse vid vatten och bröd.
Spö eller ris kunde förvandlas till böter (straffbalken kap. 5:1). Fängelsestraff angavs ibland som alternativ till spö (för män) eller ris (för kvinnor), dvs domaren kunde välja vilket. Sedan kunde böter ersättas med fängelse vid vatten och bröd upp till 28 dagar, som ersatte 110 daler i böter, om vederbörande inte kunde betala, eller om det var en bonde, som skulle tvingats sälja gården för att betala. Det måste därför vara svårt att via domboken se vilket straff det egentligen blev.
Längre tids fängelsevistelse som straff tillämpas inte förrän kroppsstraffen försvinner under 1800-talets lopp. Formellt avskaffades de - utom dödsstraffet - 1864. På Långholmens korrektionsinrättning, som från 1842 blev straff- och arbetsfängelse, satt s k bekännelsefångar på obestämd tid enligt rättegångsbalken 17:37. Denna lagliga form av tortyr för att tvinga fram bekännelser i brist på bevis mildrades 1846 5/3 och avskaffades 1868 12/9. Källa: http://arqivariet.here-for-more.info/BeataLosman/02_Fangelse.htm#a1
Den gamla synen på straff var att den brottslige skulle sona sin skuld genom böter till målsägande eller det allmänna, alternativt plikta med kroppen. Böter innebar inkomster för häradet och kronan, fängelse innebar kostnader, om det inte var förenat med tvångsarbete. Någon tanke på att förbättra de dömda på annat sätt än genom tvångsarbete fanns inte. När böterna var betalda eller spöstraffet utståndet, var skulden avklarad och människan i fråga antogs avhålla sig från brott. Grövre brott medförde dock förlust av medborgerligt förtroende för viss tid eller för hela livet. I gynnsamma fall återupptogs vederbörande i sockengemenskapen genom kyrkans förmedling. De som fortsatte på brottets bana fick rymma till sjöss eller skogs, hamnade på fästning eller miste livet. Detta kunde fungera i ett samhälle med stark social kontroll, men när återfallsbrottslingar blev ett konstant inslag, började man tänka om. Under 1700-talet växte idéerna om alla människors lika värde, liksom tron på att med rätt behandling skulle vuxna kunna förbättras, precis som barn förbättrades med rätt uppfostran. 1864 års strafflag i Sverige är ett uttryck för denna nya syn. Kravet på vedergällning fanns kvar men det handlade också om förbättring och återanpassning. Kroppsstraffen avskaffades. Kvar fanns böter, fängelse, straffarbete och dödstraff för mord. Det avskaffades inte förrän 1921 (då det dock fick stå kvar i krigslagarna), men det tillämpades bara 15 gånger fram till 1910, då sista dödsstraffet utdömdes. Källa: http://arqivariet.here-for-more.info/BeataLosman/02_Fangelse.htm#a2