Titel: Arvsskifte
Skrivet av: Allan Hansson skrivet 2008-02-05, 13:48
Anna-Carin, vilken tid och plats rör det sig om? Länge fanns begränsningar av hur små gårdarna fick bli. Fram till 1747 var det lag på att ett gårdsbruk inte fick vara mindre än 1/4 mantal. I sådana fall avgjorde domstolen vem av arvingarna som skulle få gården - de andra arvingarna blev utlösta, eller gick med på att arrendera ut sin andel. Även andra kunde tvinga sig till jord genom domstolsutslag. En av mina anor, som tillsammans med sin mor ägde 1/8 mantal, arrenderade ytterligare 1/8 mantal av sin fars kusiner. Men kusinerna (vilka ägde och brukade andra gårdar) krävde vid tinget att de skulle få bruka dessa båda 1/8 mantal, vilket faktiskt beviljades. Min ana fick ge sig iväg, och arrendera en kronogård. Men såvitt jag förstår behövde han inte sälja sin del, och ett decennium senare var han tillbaka.
Även efter 1747 kunde domstol avgöra om ett hemman fick klyvas, även om den formella gränsen 1/4 mantal avskaffades.
Annars var det oftast äldste sonen som fick ta över gården, och de yngre blev utlösta. Men jag har sett många andra varianter. T.ex. kunde äldste sonen gifta sig på annat håll, och då fick någon annan son eller en måg ta över gården. Ofta var ju de flesta barnen gifta när det blev aktuellt för föräldrarna att lämna ifrån sig gården.
En annan variant var att föräldrarna sålde gården billigt till något av barnen, mot att föräldrarna fick sitta på undantag och blev försörjda av den som fick gården. I sådana fall blev förstås de andra barnen missgynnade.
Och så förekom förstås hemmansklyvning, även om det inte gick att dela gården rättvist om det var många barn i kullen. Den jordbrukstekniska utvecklingen från slutet av 1700-talet och särskilt under 1800-talet gjorde det dock möjligt att försörja en familj på en avsevärt mindre areal än vad som krävdes under 1600-talet eller tidigare.
Men den ekonomiska utvecklingen gjorde också att det uppstod många andra möjligheter att försörja sig på landsbygden än att vara bonde. Från ca 1750 växte fram en stor egendomslös befolknig på landsbygden. Det finns en intressant avhandling om detta, nämligen Christer Winberg: Folkökning och proletarisering. Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen. Där finns även ett avsnitt om jordägande, nyodling och hemmansklyvning.