Titel: En gård, flera ägare
Skrivet av: Chris Bingefors skrivet 2008-07-21, 08:42
Bara en gissning: Det var nog noga med själva ägandet, men i de gamla byarna var man tvungen att samarbeta och bruka jorden i någon form av gemensamt arbete, just pga beroendet av varandra när det gäller åtkomst till åkrar etc. Boskapen gick ofta tillsammans, vallade av en vallpojke, i skogen och på andra icke-odlingsbara marker. Jag tittade på Annö och det står inget om hemmanstyp, i många husförhör har man noga noterat för varje gård vilken typ det var (krono, skatte, frälse etc). Jag kan också tänka mig att ett brödrapar som ärvt varsin andel av fadern brukade dessa delar tillsammans och kankse tom bodde i samma hus men att det blev mer och mer uppdelat ju fler generationer framåt det blev. Skiftena hjälpte ju till att separera bönderna i deras arbete. Det var många som protesterade mot att den gamla byagemenskapen upplöstes på det sättet. Så även om man var delägare i flera gårdar så brukades mycket tillsammans. Via giften kunde man också ha andelar på annan ort och då blev det väl mer opraktiskt att bruka dem, arrende avr en bättre utväg. Jag vet inte om du kan få mer information om de faktiska förhållandena via domböcker och bouppteckningar eller kanske sockenprotokoll.
Ett kuriosum: I databasen Svenskt Diplomatarium (medeltida brev) finns en handling från 12 mars 1291 som är Uppsalakaniken (präst) Salomons testamente, ett utdrag:
Slutligen skänker han till sönerna till Nils från smarum Peter, Lars, Jakob och Anders gods i aspø, langhalm, swarmø, svetlingi, azø, albrigzø, vallø, Rugasetrum, gressø (Gräsö), sudherby (Söderby), nutø, sigmundaø, risingi, gimmu, lyistadum, seglingi, østby, annø, salæganum, vatnæstadum, løtby, Lundby, apastum och hadabyerhum.
Du kan hitta den på http://statensarkiv.se/default.aspx?id=2453&refid=4045 skriv Annö på ortnamn.