Titel: Arbetsförmedling förr?
Skrivet av: Ingela Martenius skrivet 2010-12-03, 20:34
Fram till 1833 var man anställd från Mickelsmäss tll Mickelsmäss (29 sep), därefter ändrades det till 24 okt. Det var emellertid inte då man skaffade nytt jobb, eftersom man enligt lagen skulle säga upp sig under tiden 24 jul - 24 aug (och man sade ju nte gärna upp sig utan att ha ett nytt jobb klart).
Nytt jobb skaffade man på Larsmäss, som förr inföll 10 aug (fortfarande firas Lars, dvs. Laurentius, då). Larsmäss var den stora jobbmässan. Sådana som var pigga på ett nytt jobb gick då till marknadsplatsen, och de som var ute efter nya anställda gick också dit. Här kan vi tala arbetsmarknad!
Under andra häften av 1800-talet började man inom borgerligheten tala om att Larsmäss var förnedrande för tjänstefolket, de inspekterades som boskap - tänder, muskler etc. kontrollerades av den eventuelle arbetsgivaren. Tjänstefolket själva hade inte alls några invändningar utan tyckte att Larsmäss-marknaden var en jättebra inrättning eftersom den ävan gav dem tillfälle att välja och vraka, och kanske få ett par presumtiva arbetsgivare att bjuda mot varandra (trissa upp lön / fringisar) - och dessutom gick skvallret tjänstefolket emellan om vilka som var bra eller dåliga arbetsgivare.
Både arbetsgivare och arbetstagare upplevde alltså Larsmäss som synnerligen praktisk - och så praktisk var ju idén att den tagits upp på senare tid; arbetssökande träffar möjliga arbetsgivare just på mässor som ordnas av AMS, universiteten etc. Borgerligheten fick emellertid så småningom som den ville, och Larsmäss föll i glömska.
Professor emerita i etnologi Birgitta Skarin Frykman har skrivit flera böcker om Larsmäss, utgående från ett västsvenskt perspektiv. Se bl.a. hennes artikel på GU:s publiceringstjänst Gupea: http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/10374/1/domochvi_281.pdf