Titel: Timmermansorden
Skrivet av: Patrick von Brömsen skrivet 2009-11-20, 20:20
Från http://www.arnell.cc/
1761 Timmermans Orden (TO) Finns i Stockholm 1 200 bröder Grundades 1552 av Henry Fitz-Alan, Earl of Arundel och John Harrington, till Stockholm genom löjtnanten Jacob Leonard Poppe och löjtnanten George Hindrich Barfod. Styrs av en Generalguvernör. 12 grader Valspråk: Den sökande skall rekommenderas av 2 faddrar med lägst 7 graden, inte vara mer än 50 år och evangeliskt kristen (=protestant). Orden arbetar med karaktärsdaning utifrån kristen-etisk grundsyn och med en omfattande social hjälpverksamhet med hjälp av fonder och insamlade medel. Från början var den riktad till skadade i krig och byggnadsarbetare, sedan även till andra hjälpbehövande. Från sjunde graden, som är den centrala graden, bäres på höger långfinger en ordensring. Bröder av högsta graden är skyldiga att låta uppmåla sin vapensköld för upphängning i hyddan. Generalguvernören utser testamentariskt sin efterträdare. Väntetiden för inträde är ca 8-9 år.
Eftersom åtminstone en grad är hämtad från ett utdött ordenssällskap stiftat av konung Richard II 1380, anges denne ibland legendariskt som ordens grundare. Enligt orden är bakgrunden till ordens skapande på 1500-talet Henrik VIII instiftade protestantism i England, vilket efter hans frånfälle så småningom ledde till religiösa oroligheter. De Nazareiska Bröderna instiftades 1552 för att försvara protestantismen under den hårda återgången till katolicismen under drottning Maria den blodiga.
Efterhand tvingades de tongivande protestanterna att fly till Skottland för att undgå avrättning, och De Nazareiska Bröderna samlades på ön Lewis. Earlen delade in dem i regementen och sysselsatte dem med timmermansarbeten, bl.a. skeppsbyggen för att klara återfärden. Man återvände för att stötta protestantiska Elisabeths väg till tronen, vilket uppnåddes 1558. 1559 diskuterades en upplösning av orden, men Earlen menade att Elisabeth ännu var en ung och oprövad drottning, möjlig att pressa. Earlen förordade i stället en ombildning, som trädde i kraft 1560. Då bytte orden namn till Det Levitiska Brödralaget och Timmermansorden. Huruvida detta är historiska fakta eller en ordenslegend låter jag vara osagt.
Orden fanns utöver England (Order of Carpenters) också i Frankrike (L'Ordre des Charpentiers), Holland samt kanske också i Tyskland där Gustaf II Adolf i Worms ska ha blivit upptagen i Orden (3). Den första hyddan i Sverige hette S:t Jacobii hydda efter Poppe, livländsk adelsman född i Dorpat 1719 som tjänstgjort som löjtnant i Ryssland, Frankrike och Holland. Han hade i Amsterdam fått rättighet att stifta Nordiska Timmermansorden. Poppe ankom till Stockholm och vistades här flera månader, sysselsatt med förberedelser för orderns upprättande. Han föll med sitt förtroende på löjtnanten Barfod, en helt ung man, och installerade honom 1760 till första föreståndare för den svenska Timmermansorden. Som ordens första ledamöter anges hovgulddragaren P Widman, guldgravören L Falck (utdömd), postinspektören N Lindman, kungl. sekreteraren i postverket L Hellström, bankobokhållaren C Qvist, etoffsfabriköen A Fryxell, handlanden E Carlsson, advokatfiskalen D Lithander och landssekerteraren E I Mannerhjerta. Barfod avled 1768 i Helsingborg av nedsvalda knappnålar. Numera finns endast en hydda av orden, nämligen S:t Georgii hydda i Stockholm med namn efter Barfod.
Timmermansorden började sin verksamhet på Bergsund, flyttade 1765 till Piperska muren och 1788 till det av trädgårdsmästaren Erik Lindbloms dödsbo inköpta Eriksberg vid Träsket. Till dödsboet betalade orden 5 633 rdr 16 sk. specie. Ordens nuvarande stamhus på Eriksberg, invigt 1923 och med Isak Gustaf Clason som arkitekt, innehåller förnämliga samlingar av konst, vapen, böcker, mynt och medaljer. För att ordens högre ledamöter måtte även efter döden vara i varandras närhet, så inköptes 1792 en murad grav i det norra av de vid Ladugårdslands kyrkas västra gavel befintliga gravkor. Där är flera ledamöter begravda. Den 1 november 1796 inrättade Timmermansorden ett hospital till betygande af ordens undersåtliga glädje däröfver, att Gustav IV Adolf på denna dagen fyllde dess myndiga år och emottog Sina Fäders Konungatron. Till detta hospital skänkte den bekante Badin (Morianen) i årlig ränta en tunna vete och en tunna korn av Sälna hemman jämte flera gåvor. (3)
Källor:
Lundin, C. & Strindberg, A. (1974) Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile). Östervåla: Gidlunds förlag Åhlén, B. (red.) (1951) Svenskt föreningsregister. Uppsala: Nybloms förlag