Titel: Släktvapen
Skrivet av: Peder Andersson Kalix skrivet 2006-12-09, 21:47
Hej!
Var Per Clemetsson frälse- eller adelsman - eller både ock?
Min undran för Per Clemetsson, var om han kan betecknas som frälseman, adelsman eller både ock? Hur kan man beteckna hans s. k. frälse, som sköldeknekt. Någon expert på dessa s. k. sköldebrev (frälsebrev?), som kan tycka till? Bifogar en avskrift (nedan) på detta sköldebrev.
P e r C l e m e t s s o n, född 1564 i Alvik, Luleå socken, begravd 1650 enligt kyrkoräkenskaperna, då det betalades testamente till kyrkan För bårkläden: Die Palma -:17 Unica Cantate Per Clemetzon i Alewyk, i Luleå lfs. Bonde och hövitsman, Alvik No.3 Klemis-gården, Luleå lfs., samt rådman (åtm. 1621) i Luleå blivande stad. Son till föregående bonden (n. 1566-89) Clemet Tomasson (levde 1589), i Alvik No.3.
Enligt Steckzén var Per Clemetsson knekt från Alvik, Nederluleå socken och antogs vid Per Olofssons fännika från Västerbotten 1582; underrotmästare 1592; kvartermästare 1601; hövitsmanslöjtnant vid Jacob Blancks fännika från Västerbotten 1602; fänrik vid Per Olofssons fännika s. å; fänrik vid Olof Pederssons fännika från Västerbotten och Ångermanland 1605; hövitsman för en fännika från Västerbotten 1606-1618, då fännikan upplöstes; död 1651 eller 1652. - Gift med A n n a M å r t e n s d o t t e r, dotter till hövitsmannen Per Olofsson och Margareta Kenicia.
Bland hans meriter räknar Steckzén upp: Fälttåg och garnisionstjänst i Livland 1601-1602 samt 1604-1608 och därunder bl. a. slaget vid Kirkholm 1605 17/9; härtåg till Kolahs, dit han till den 7/2 1611 gjort ”tvenne resor”; fälttåg i Jämtland 1611; kommendant å Frösö skans 1612; Clemetsson var även rådman i Luleå stad och av-hämtade 1621 stadens privilegiebrev i Stockholm. Han var vid upprepade tillfällen nedkallad till Karl IX och 1609 till riksdagen.
Per Clemetsson var bosatt i Alvik, Nederluleå socken, där han ägde ett hemman. Han erhöll enligt kungligt brev 1606 28/2 ett hemman i Vojakkala, Nedertorneå socken och uppbar från 1610 räntan från ett hemman i Hortlax och ett i Porsnäs, Piteå socken; enligt kungligt brev 1618 19/6 fick han stadfästelse å dessa donationer för det han tjänat i 36 år och därunder fått blessyrer och skador.
Sköldebrev av den 18/2 1606:
Vi Carl med Guds nåde, Sveriges rikes utkorade konung och arvfurste, hertig till Södermanland och Närke och Värmland[….] göre veterligt att efter detta brev visar och hövitsman Peder Clemetsson vill godvilligen låta bruka sig mot våra och Sveriges rikes fiender till fots. Därför hava vi givit honom, hans hustru och äkta bröstarvingar ett verk och kronohemman, Voijakkala benämnt, liggander i Torne socken i Västerbotten till evärderlig egendom till att njuta frihet och frälse uppå nämligen således, att han själv eller hans son, om han till år kommen är, skall tjäna oss och Sveriges krona till fots när och på vad tid honom varder tillsagt för en redelig besoldning. Och skall han vara förpliktigad att hava ett harnesk såsom en doppelsoldenär ägnar och bör, en lång spets, en undervärja, lifgördel och svärdtaska. När han så kommer på mönstringen skall honom givas en sin be-soldning nämligen 3 daler i månaden. Bekommer han kost, då skall honom givas sex mark om måna-den och de andra räknas för kosten. Så skall han och hans äkta bröstarvingar hava makt att föra öppen sköld och hjälm eftersom vårt mandatsbrev utvisar, nämligen blå och gul sköld fördelt och där uti en försilvrad väpnad arm och på hjälmen två försilvrade vädurhorn och två kronor. Och om honom uti vår tjänst något dödligt vidkommer antingen av sot eller fiender eller vorden lemlästad och han hade icke son, som så till mannaålder kommen vara, att han frihet och frälse uppehålla kunna, då skall hans hustru och barn njuta frihet och frälse intill dess att hans söner till mannaålder och år komme att de frihet och frälse kunna uppehålla. Men om de ej vilja frälse uppehålla, när de till deras ålder och år komne äro, så hava de makt att oss ifrån sig fria och gånge sedan i skatt och göre skatt som bonde. Dotter om hon tager man som frälse vill uppehålla, då njute han som dotter hans tager samma villkor, som fader för honom njutit haver, om han frälse uppehölle. Till yttermera visso hava vi detta med egen hand underskrivit... [Per Clementsson och hans ättlingar. Anteckningar kring en gammal Norrbottenssläkt, s. 24-26; Jfr Bertil Steckzén, Västerbottens regementes officerare till år 1841]
(>)image
Avbildning av sköldebrev av samma typ som det brev Per Clemetsson erhöll.