Titel: Egen bibel
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2008-05-08, 17:08
Ingela Martenius skriver i ett inlägg ovan (lördagen 03 maj 2008 - 14:54 ) apropå ett tidigare inlägg om familjebiblar där man noterade namn och data om familjemedlemmarna: Man hade inte religiösa böcker (---) för att skriva upp familjemedlemmar i (det är en anglosaxisk tradition); f.ö. var det ju få som kunde skriva innan 1850-talet.
Helt ovanligt med sådana familjebiblar var det dock knappast, även om de före 1800-talet vanligen förknippas med högreståndsfamiljer. Seden tycks ha förekommit länge i vårt land (varför skulle den vara anglosaxisk?), men den var förstås begränsad till den del av befolkningen som var skrivkunnig. Det äldsta exemplet som jag känner till finns i en gammal bibel från 1500-talet som tillhört en välbeställd bergsmansfamilj i Dalarna med familjenoteringar gjorda tidigast från 1605.
Ett mer sentida exempel är en bibel som tillhört min farfars mormors far som levde 1813-1881 och var dagkarl under Hammarby bruk i Gästrikland. I hans bibel står man, hustru och alla barnen noterade med födelsedata.
Börje Furtenbach nämner släktanteckningar i gamla familjebiblar i sin klassiska handbok Släktforskning för alla, och avbildar på s. 11 (2:a upplagan 1971) anteckningar i en familjebibel som tillhört prosten Johan Kempe (1728-1806) i Edsberg. Vidare har Magnus Bäckmark och Peter Jennergren skrivit i Släktforskarnas årsbok 2004 (s. 145-164) om Lisa Holst och familjebibeln. Ett exempel på hur familjeanteckningar i biblar kan vara värdefulla i genealogisk forskning. I det fallet handlar det om en prästfamilj i Österåker på som fortlöpande skrivit in data om familjemedlemmarna under 1700-talet i ett exemplar av Karl XII:s bibel.