Titel: Flyttning
Skrivet av: Björn Engström skrivet 2010-03-26, 11:02
Egentligen fungerade utflyttningsbetyget som inflyttningsbetyg till ankommande församling. Utflyttningsbetyget var ju också betyg på kristendomskunskaperna och beskrev när de senast tog nattvarden osv. Ev. olika belastningar fanns också antecknade såsom lyten för att vara befriad från mantalsplikt samt ev. brottsbelastning. Normalt tog man ut flyttningsbetyg från församling och flyttningen kungjordes från predikstolen. Detta för att ev. fodringsägare skulle få möjlighet att få igen utlånta pengar före flytten samt att alla skatter och avgifter var betalade. När man kom fram till sin nya församling skulle betyget lämnas snarast. Jag tror att det fanns en bestämmelse om att det skulle göras inom några få dagar. Det brukar finnas tryckt på det tryckta formulär som användes ibland. Om den flyttade inte lämnade ifrån sig betyget kunde det innebära att det krävdes annonser i Post- och Irikestidning för att veta om denne var fri att ingå äktenskap. Ibland finns anteckningar att denne haft flyttbetyget i fickan. Ofta användes ett flyttbetyg flera gånger om personen flyttade igen och man antecknade ytterligare på betyget. När det gäller hela familjer gjordes oftast ett nytt betyg när de flyttade. Flyttbetygen finns bevarade för någon period i en del församlingar. Dessa är dock sällan filmade och återfinns under Signum H. Sannolikt fungerade flyttningsbetygen också som inrikes pass. Från senare delen av 1800-talet skickade pastorsexpeditionen flyttbetygen via tjänstebrev till ankommande församling. Oftast blir glappet då bara någon enstaka dag.
Det synes vara vanligt att man flyttade före mantalsskrivningen (skattskrivning på hösten)och flyttade in efter mantalsskrivningen.