Titel: Begravningssed
Skrivet av: Ingela Martenius skrivet 2010-01-30, 19:48
Prestaver fanns från 1600-talet i högre sociala sammanhang, inte bara begravningar, där processioner skulle ledas av någon. Av outgrundlig anledning bet sig bruket med prestaver just vid begravningar fast på Västkusten; ingen annanstans var det så allmänt och höll på så länge (dvs in i våra dagar). Det fick en lustig bieffekt: Amaranterorden grundades ju i Stockholm men finns också i Göteborg. I Stockholm kallas de ungdomar som med stavar går först i processionen just för prestaver, de prestaverar - men i Göteborg kunde de inte kallas det för här var ordet prestav så förknippat med begravningar att de istället fick kallas marskalkar! Vilket de gör än idag!
När min farbror begravdes i Oscarskyrkan 1996 var hela kyrkan fylld med folk som fullkomligt dröp av svarta sorgkläder; min faster (min farbrors fru) hade hatt med sorgflor, även om det bara gick till axlarna. Många av de äldre kvinnorna (70+) hade svart hatt med ansiktsflor. Innan de närmaste begav sig av till lunch defilerade övriga gäster förbi familjen och allt var helsvart - utom plötsligt en elegant dam på 65+ som uppträdde i klargul dräkt med en närmast elektriskt blå hatt...det var en sensation som det fortfarande talas om i släkten!