Titel: Bortadopterad
Skrivet av: Elisabet Arvidsson skrivet 2008-11-28, 18:57
Trevligt att alla har synpunkter på vad andra kan tycka och tänka men många av er svarar inte på fråga: vad skulle jag vilja.
Detta påminner mej om mitt yrke. I många år har sjukvården vänligt men bestämt, föst ut alla anhöriga då Hjärt- och lungräddning ska påbörja. De får komma in när allt är klart oavsett om patienten lever eller har avlidit. Man har varit rädd för att anhöriga ska tycka att det ser hemskt ut. Nu visar sig vetenskapen att anhöriga mår bäst av om de får välja själva, vilket innebär att möjligheten att finnas med under hela processen är en självklarhet och personal avsetts för detta.
För att föra vidare till min ursprungsfråga. Om jag finge se i en annans släktforskning att jag har en bortadopterad syskon, så vill jag själv ha möjligheten att få ifrågasätta riktigheten och även med hjälp av den person som fann detta även få se grundkällan. Inte att någon annan släkting ska bestämma över mej, om hur jag eventuellt skulle ta det, oavsett vilket psyke jag har. Förstå, hur och varför det blev så, och inte klandra någon, eftersom jag då själv finner; de gjorde allt vad de kunde men det gick inte för dem.
Att det finns människor som tycker helt olikt mej har jag fullständig respekt för.