NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-13
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-13
Skrivet av: Andreas Karlsson skrivet 2002-12-30, 18:40
Jag instämmer helt i vad vad Jörgen Tollesson skriver här ovan.
För övrigt är det inte korrekt att påstå att adoptivbarn är fullvärdiga medlemmar i den familj dit de adopteras. Inte ens juridiskt sett har de samma ställning som de biologiska barnen. Ett adoptivbarn t.ex. rätt gifta sig med en adoptivförälder eller ett adoptivsyskon, vilket inte är möjligt för de biologiska barnen. Varför? Naturligtvis därför att de inte har några gener gemensamt, och det därför inte kan bli någon inavel.
Dessutom: slältskap är något statiskt. Det är inte något som vi kan förändra. Mina föräldrar är mina föräldrar, oavsett vad jag tycker om den saken. För adoptioner gäller något helt annat. Ett barn som har adopterats kan i vuxen ålder, om den själv vill, låta sig adopteras av någon annan. Skall man då räkna adoptivföräldrar som vanliga föräldrar, så kan en person byta föräldrar hur ofta den vill. Det leder till en rent bisarr situation, där personer kan åka in och ut ur släkttavlor hur som helst.
Apropå Lysenko. Nationalencyklopedin skriver så här om honom:
Lysenko, Trofim, 1898-1976, sovjetisk (ukrainsk) genetiker och ideolog. L. arbetade med att utveckla kulturväxter som kunde ge goda skörderesultat också i strängt klimat och vann på 1930-talet Stalins gillande genom sina teorier om att ärftlighet inte bestämdes av gener och kromosomer utan kunde modifieras av miljöfaktorer, samt att förvärvade egenskaper kunde ärvas. De ideologiskt brukbara men vetenskapligt felaktiga teorierna fick under Stalineran status som progressiva sanningar, medan den mendelska genetiken avfärdades som borgerlig pseudovetenskap.
Mendelismen och den syntetiska teorin förnekar helt nedärvningen av förvärvade egenskaper. En diametralt motsatt uppfattning, utan stöd av vetenskapliga experiment men i stället av marxistiska argument och Stalin personligen, förfäktades av Trofim Lysenko. Hans dominans under åren 1936-64 innebar en katastrof för sovjetisk biologi i allmänhet och för sovjetiskt jordbruk i synnerhet. Han fick sina konkurrenter, t.ex. genetikern Nikolaj Vavilov, avsatta eller t.o.m. skickade i fängelse eller arbetsläger. Enbart Lysenkos förhindrande av Vavilovs införande av hybridmajs beräknas fram till 1954 ha inneburit en förlust av 40 milj. ton majs p.g.a. sämre skördar.
Slutsats: Släktskap handlar om gener och biologi, inte om sociala förhållanden.