NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 27 januari, 2010
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 27 januari, 2010
Skrivet av: Ingela Martenius skrivet 2005-11-21, 16:01
Hej Anders!
Det var inte alls ovanligt att ett barn i mitten på en syskonskara blev fosterbarn hos sina mor- eller farföräldrar. (Inte adopterat i Sverige, adoptioner fanns inte här förrän 1917; då var det dessutom fråga om svag adoption och det var inte populärt - de flesta föredrog det gamla beprövade fosterbarn. Jag undrar också om morföräldrarna besvärade de amerikanska myndigheterna - eftersom de säkert fann det juridiska institutet adoption märkligt - och såsom morföräldrar var de ju ändå pojkens naturliga målsmän.)
Det fanns en rad olika skäl till varför ett visst barn blev utvalt. Det var t ex inte ovanligt att ett barn bodde hos sina mor-/farföräldrar redan från det att det var ganska nyfött utan att det nödvändigtvis antecknades i Hfl. Orsaken till att det inte bodde hos sina föräldrar kunde t ex vara att modern haft en svår förlossning och inte kunde ta hand om en nyfödd - eller så var det en praktisk hjälp till ett hushåll som inte hade så gott om pengar - eller så var det en generell avlastning för familjen eftersom barnen kommit lite för tätt (idealet var minst två år mellan barnen). Här kunde vilket barn som helst i syskonskaran komma ifråga; troligast var nog snarast att det varken var äldst eller yngst - särskilt inte äldst.
När barnet kommit upp i sex-sju-årsåldern började man ju också få verklig nytta av det och då ansågs det ofta mycket lämpligt att det flyttade till mor-/farföräldrar för att hjälpa dem med småsysslor (det kunde t ex stå i undantagskontraktet att den äldre generationen skulle förses med lill-piga/-dräng - vad var då bättre än att ett av de egna barnen gjorde tjänst istället för att ta ett utifrån). Fortfarande utan anteckning i Hfl.
En elvaårig pojke som åker till USA tycker jag passar in fint; vid elva års ålder kunde man förvänta sig ganska mycket arbete från pojken, han behövde inte barnvakt utan var ganska självständig men skulle likväl - särskilt i ett nytt land - säkert stanna och göra nytta i flera år (kanske upp emot tio år) hos sina morföräldrar. I detta sammanhang kanske man kan säga att pojken faktiskt var det yngsta barnet - nämligen det yngsta barnet i syskonskaran som kunde någorlunda ta vara på sig själv.
Elvaåringen åkte dock säkert inte över helt själv men behöver inte alls vara antecknad att vara i sällskap med. Kolla passagerarlistan före och efter pojken; särskilt återvändare (dvs någon som redan emigrerat men nu varit hemma på besök) från samma socken fungerade ofta som reseledare. I min egen familj har jag min farmors kusin (han var faktiskt förstagångsemigrant) som 21 år gammal var reseledare för en flicka på ca 17-18 år och en pojke på 12 år. Några år senare emigrerade farmor; hon åkte då ensam men när jag granskade namnen precis före och efter henne insåg jag att hon ingick i ett sällskap unga flickor vars reseledare just var flickan som farmors kusin haft i sitt sällskap!