NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-29

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-29
Skrivet av: Carl-Fredrik Hanzon skrivet 2004-11-25, 23:44: Ja, det bör man, och det är just det som är den springande punkten. Man har ju egentligen friheten att skriva eller ta med vad som helst; under förutsättning att man klart anger det verkliga förhållandet.
- Åtminstone om man ska sprida eller publicera resultatet (Finns det bara i ens egen dator eller ens egen byrålåda, har det ju inte så stor betydelse...). Annars finns det som sagt en inte så liten risk att felaktiga uppgifter sprids som ringar på vattnet (det här låter väldigt bekant; skrev jag inte ungefär samma sak under en annan rubrik för några veckor sedan?)

Var ligger konsekvensen om man tvingas att stryka ett antal medeltida anor*, för att de källkriskt sett ändå inte är hundraprocentigt säkerställda, samtidigt som man (när det gäller 1900-talet) glatt skriver in uppgifter som man från början vet är felaktiga. Då silar man ju verkligen mygg och sväljer elefanter.....

Men här går ju som bekant meningarna isär. Vi släktforskare är ju, likt bofinken, hur olika som helst, och vi använder släktforskningen på diametralt olika sätt, och med vitt skilda syften. Vissa anser att resultatet inte har någon större betydelse, utan ser släktforskningen som ett sorts tidsfördriv, jämförbart med att lägga pussel eller att lösa korsord. Andra ser den sociala samvaron med andra släktforskare som huvudsaken och behållningen, medan en tredje kategori (som jag själv tillhör) ser släktforskningen (som vi helst kallar genealogi) som en historisk vetenskap/disciplin, där man måste ställa samma källkritiska krav som inom annan historieforskning. Har man den utgångspunkten; måste helt enkelt allt man redovisar hålla måttet, och vara om inte evig och förklarad sanning, så åtminstone det som förefaller vara den rimliga slutsatsen utifrån de källor man har haft till sitt förfogande. Om sedan nya källor/uppgifter som upptäcks efter att man publicerat resultatet kullkastar det hela, och gör att en annan slutsats etableras, så... ja, det kan man ju aldrig gardera sig emot.

*(som t.ex. Adela av Flandern, för att ta ett exempel som ofta är på tapeten, och därmed går miste om flera linjer tillbaka till bl.a. Karl den store och hans farfars farfars far biskop Arnulf av Metz (500-talet), som man får stryka, trots att flera historiker faktiskt anser att Adela var mor till Knut den heliges döttrar Ingegerd och Cecilia, och att härstammningen därmed troligen är OK)