Titel: Tidskrifter - kvalitetskrav
Skrivet av: Lotta Nordin (Lotta) skrivet 2003-12-13, 17:02
Vilket ansvar har en redaktör för en släktforskarförenings tidskrift när det gäller kvalit??
Igår fick jag två tidskrifter och så fort jag bläddrat lite i dom dök det upp en hel del frågor. Vad har redaktörerna för ansvar när det gäller publicering av annonser och artiklar med tanke på kvalit?n på ”varorna” och innehållet?
Om vi tar annonserna först. Om någon vill annonsera för att sälja något, tjänster eller egna skrifter, bör inte då redaktörerna först ta reda på lite om hur tjänsterna utförs och vad skrifterna innehåller, t ex med tanke på källhänvisningar, innan man publicerar annonsen? Eller ska alla inlämnade annonser publiceras utan någon som helst garanti för att det som annonseras ut är seriöst? I dom två tidskrifter jag fick förekommer det minst ett par annonser som jag anser inte borde ha publicerats för att inte lura eventuella köpare. I båda dessa fall hade det varit enkelt att kontrollera med annonsörerna om det de säljer verkligen motsvarar de kvalitetskrav man borde kunna ställa på deras ”varor”. Det hade till och med varit enkelt att kontrollera utan att kontakta annonsörerna.
När det gäller artiklar, ska inte redaktörerna innan publicering göra åtminstone en grov uppskattning av hur trovärdiga uppgifterna i artiklarna är? När t ex en släktledning från nutid till 1500-talet görs på ett sätt så att det verkar vara fakta, är det då rätt att publicera den om källorna uppges vara okontrollerade uppgifter från Internet (dock sägs vissa vara kontrollerade av bl a en som själv har felaktiga, ihopsamlade uppgifter på sin hemsida)? ”Av en fjäder blev en höna” är ett uttryck man kan använda sig av när det gäller vissa artikelförfattares sätt att ”koppla ihop” släktleden. För att ta ett exempel, i ett par välkända av många använda böcker nämns en person (1600-talet) som troligen tillhörande en viss släkt. När samma person nämns på en hemsida finns släktnamnet med utan reservation, dock utan redovisad släkt bakåt. Nästa gång personen dyker upp (i ovan nämnda artikel) i en föreningstidskrift är personen försedd med släktnamnet och släkt bakåt samt ett bestämt födelseår. I artikeln görs inga som helst reservationer för dessa uppgifter, det står t ex inte att personen är född cirka det årtalet (som dessutom skiljer sig avsevärt från tidigare publicerade uppgifter).
Ska man som redaktör för en föreningstidskrift publicera en sådan artikel? Jag tycker inte det. Hur många läser artikeln och tar de publicerade uppgifterna för fakta? Hur många av läsarna lyckas koppla ihop detta med sin egen släkt och lägger in uppgifterna som fakta i sin egen släktforskning? Det har diskuterats källkritik, källhänvisningar och kvalit? i släktforskningen på åtskilliga ställen den senaste tiden. Det har tagits upp hur viktigt det verkligen är att ta med källhänvisningar, inte minst för att alla ska kunna kontrollera uppgifterna själva. Dessutom blir en artikel mer trovärdig om källor redovisas (även om man som läsare inte kontrollerar dom). Att ange Internet som källa, och dessutom utan att uppge hemsidesadress eller upphovsman, det borde inte få förekomma överhuvudtaget.
Eftersom jag vet att det varje år hålls en redaktörskonferens under släktforskardagarna och, enligt uppgift på bl a Rötter, att där också diskuteras hur viktigt det är med källredovisning och kvalit? på publicerat material, så förvånar det mig att man fortfarande kan hitta artiklar av den typ jag nämnde ovan. Att enskilda personer publicerar vad som helst på Internet eller att de säljer sina egna skrifter eller tjänster går inte att förhindra, men redaktörerna för föreningarnas tidskrifter borde och ska rimligtvis förhindra att material av dålig kvalit? sprids, inte hjälpa till att sprida det. Jag vet att det i många tidskrifter står att man inte tar ansvar för innehållet i insänt material och inte heller ansvarar för vad som utlovas i annonserna, men jag anser att redaktörerna måste ha ett ansvar för vad som publiceras i tidskrifterna.