NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-10
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-10
Skrivet av: Håkan Skogsjö skrivet 2003-12-10, 09:49
Stefan, så här skriver jag i ?Om bryggor och bojar?, den skrift som denna diskussion har sitt ursprung i:
?Det är inte svårt eller arbetssamt att skriva källhänvisningar. Vanliga källor kräver inte särskilt noggranna hänvisningar. Det räcker att ange att en födelseuppgift har hämtats ur ”födelseboken” (eller förkortat ”fb” eller ”f”). Mindre vanliga källor får man vara lite tydligare med: Kåkinds dombok 6/4 1726 ? 23 (eller förkortat på begripligt vis). Ovanliga källor måste man vara mycket tydlig med: arkivbildarens namn, volymens signum och sida samt arkivet där handlingen förvaras.?
Min uppfattning är alltså att källhänvisningar inte är någonting som får krånglas till mer än nödvändigt, tvärtom är det viktigt att göra dem så enkelt som möjligt. Någon orsak att ändra i redan befintliga hänvisningar tycker jag inte finns. Ett Edsele C:3, sid. 173, duger lika bra som ett Edsele födelsebok 1867 (såvida inte någon arkivarie fått för sig att ändra signum på Edseles kyrkböcker!).
Men det kan finnas anledning att i fortsättningen göra källhänvisningar helt utan arkivsignum eller andra typer av beteckningar, eftersom dessa - som vi nu lärt oss - inte är beständiga, utan tydligen kan ändras av arkiven trots att de har varit i bruk i åtskilliga decennier. På så vis riskerar man inte att få olika hänvisningar till en och samma volym (om en forskare hänvisar till volymens signum enligt mikrofilmen och en annan enligt senaste arkivförteckning). Och som en extra bonus blir källhänvisningen också begripligare för icke-forskare och kanske också en del forskare: Vart hänvisar exempelvis Kåkind HR F II:15, sid. 135? Det är trots allt begripligare med Kåkinds häradsrätt bouppteckningar 1812, sid. 135? Under forskningens gång kan man förstås förkorta till ?Kåkind bou 1812, s. 135? eller liknande, och då blir källhänvisningen faktiskt lättare att skriva än att ange signum.
Arkivhandlingarnas placering tycker jag inte är särskilt nödvändig annat än när det gäller ovanliga handlingar, exempelvis om man letat upp spännande handlingar i något privatarkiv som Korsnäsarkivet, i något kommunarkiv eller i Slottsarkivet, det sistnämnda visserligen en del av Riksarkivet men med egen forskarsal med ingång från Lejonbacken. Då kan det vara praktiskt både för en själv och andra att inte behöva leta efter den arkivinstitution där handlingarna förvaras. När det gäller kyrkböcker är detta inte lika nödvändigt.
Kanske finns det en och annan som inte läst ?Om bryggor och bojar?. Klicka i så fall här (pdf-fil).