NULL
Skriv ut sidan - Kvalitet inom släktforskningen
Anbytarforum
Titel: Kvalitet inom släktforskningen
Skrivet av: Thomas Norberg skrivet 2014-11-17, 15:53
Hej, Känner att jag behöver dela några tankar med alla er släktforskare. Varför släktforskar vi och hur kan vi föra vårt intresse vidare till kommande generationer? Jag personligen ser det som en fantastisk trevlig hobby men har hela tiden en baktanke, att någon, förhoppningsvis barnen och möjligen senare deras barn, skall kunna läsa och ta del av det arbete man lagt ned. Är övertygad om att alla människor någon gång i livet börjar fundera på detta med vem är jag och var kommer jag ifrån. Enligt mig är det viktigt att vi som släktforskare också sammanställer vårt material på ett så tillgängligt och lättläst sätt som möjligt.
En forskare i allmän bemärkelse bedriver oftast sitt gebit för att hjälpa andra forskare och/eller förse redan invigda med material. Enligt mitt sett att se på saken så är en släktforskares främsta uppgift att förse sin alldeles egna släkt med intressant och ovärderlig information, en släkt bestående av människor som kanske till 99% inte har en aning om hur man läser kyrkböcker eller tolkar gamla bouppteckningar. Möjligen skall vi ta bort ordet forskning i släktforskning och kalla det något annat? Man skall vara noga med att ge korrekta källhänvisningar men samtidigt vara försiktiga med dess utrymme så att vi inte förstör intressanta berättelser med obegripliga koder och förkortningar. Förslagsvis sparar man källhänvisningar till tilläggsblad eller liknande. Jag har genom åren läst enormt mycket släktträd, tavlor och redovisningar och ärligt, usch vad vi är tråkiga många gånger, nördar som kommunicerar med nördar. Ofta är källhänvisningarna mer framträdande än själva innehållet/budskapet, vilket snarare kanske skall vara en kick i baken på dem som konstruerar plattformar för redovisning på bl.a internet. Man ser fakta staplat på fakta med litet eller inget utrymme för samtida historia eller lokalkännedom. Men jag har också träffat på medryckande släkthistorier nedtecknade med omsorg i modern miljö, med kompletterande kartor och bilder, vilket kanske ligger mer rätt i tiden om man vill fånga kommande generationer.
Skriver detta inlägg som helt fristående och är inte svar på närmast ovanstående. Men jag känner att pekpinne-folket driver släktforskningen åt fel håll, fakta är alltid fakta men det måste i mitt tycke alltid ges utrymme för tolkningar och fri utformning i rapportering, alltid med den oinvigda läsaren i fokus.
På forum o.d märker man idag tydlig skillnad mellan Vi och Dom. ”Vi som rest runt i åratal och fysiskt läst längder och böcker och Dom som bara klickar in på datorn och gräddfilar sig fram till samma resultat. Den nya tekniken har ju glädjande gjort släktforskningen lättillgänglig för alla och det kan ibland bli rent komiskt när någon, oftast mer senior, blir överbevisade av ”tv-spelsgenerationen” som snabbt lärt sig navigera i husförhörslängder och mantalslängder. Då gäller det att vara ödmjuk för sanningen och inte krampaktigt ifrågasätta.
Vi är alla olika, några är t o m beredda att betala för att någon annan gör jobbet vilket kanske inte är mer annorlunda än att en del väljer att andra städar sitt hus? Och man väljer ju alltid själv om man vill dela med sig eller inte. Personligen delar jag gärna med mig och känner bara genuin glädje när min insats inom släktgrävandet också kan hjälpa någon annan, betald eller obetald..
Hur som helst, vi har alla stor glädje av vår beroendeframkallande hobby. Låt oss fortsätta glädjas och förhoppningsvis lyckas vi fånga kommande generationer till att vidareutveckla släktgrävandet. Vill inte med detta inlägg göra er läsare upprörda utan vill bara väcka lite debatt. Ser fram emot lite kloka kommentarer.