NULL
Skriv ut sidan - Kvalitet inom släktforskningen
Anbytarforum
Titel: Kvalitet inom släktforskningen
Skrivet av: Jan Granath skrivet 2014-04-19, 15:51
Det är oerhört glädjande att en diskussion har uppstått på Anbytarforum om kvalitet i släktforskningen. Vi bör vara oerhört tacksamma mot Lars Berglund för hans initiativ att ta upp frågan, snarare än att försöka finna brister i hans resonemang. Jag har haft förmånen att ta del av hans text för en tid sedan och finner att den pekar på en utveckling, som jag finner oroväckande för vår hobby.
Att jag sympatiserar med Lars beror nog delvis på att jag, liksom han är forskare om än i ett annat ämne, men det finns också ett annat skäl. Liksom Mats Ahlgren tror jag mycket på upplysning och utbildning på alla nivåer och har själv bidragit med det på olika sätt genom min blogg, genom kurser, samt det forum jag startat på Facebook som Mats är aktiv deltagare i. Genom denna verksamhet möter jag många nya släktforskare som är så långt ifrån det avancerade sällskap som man möter på Anbytarforum som man kan tänka sig. Vi är idag 2500 medlemmar och gruppen ökar ständigt. Glädjande nog är flera av landets duktigaste släktforskare med och hjälper alla nybörjare, men jag tycker mig ändå se en klar trend i en oroande riktning. Jag ser också att det finns starka kommersiella krafter, som verkar för en trivialisering av vår hobby.
Den tendens jag ser underblåses starkt av de tjänster på nätet, som idag erbjuds till släktforskare. Många nya släktforskare har bibringats uppfattningen släktforskning bedrivs genom anbytarverksamhet (matchningar) på olika tjänster på Internet eller med hjälp av Google. Resultatet av forskningen läggs omedelbart ut till allmänt beskådande och blir föremål för ytterligare matchningar från andra nybörjare. Fullständigt horribla uppgifter sprider sig som virus på nätet och denna utveckling är accelererande.
Vi försöker i FB-gruppen att intensivt leda över till att bedriva forskning i kyrkboksmaterialet, men inser att detta inte bara dyrare, om man bor i Sverige, utan också arbetsammare att tolka än en matchning på Internet. Glädjande nog, men också betungande, är att tydning av äldre text blivit en viktig del i FB-gruppens hjälp till de mindre erfarna.
Ingen säger emot att det är var och ens ansvar att kontrollera riktigheten av det man finner på Internet, men det är lätt att säga för den erfarne. Som påpekas finns mycket få goda exempel på hur man handskas med källor i de tidskrifter vi läser och främst de yngre som attraheras av vår ädla sport är vana att googla och wikipedia fram sina skoluppsatser och annat som de behöver producera av intellektuell art i livet. Lars anses ha ”orealistiska” ambitioner med sitt förslag, men även de som rationaliserar verkligheten åt andra hållet blundar för verklighetens situation menar jag.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo - min erfarenhet är att djupet och seriositeten inom vår hobby har blivit allt sämre påskyndad av kommersiella tjänster som erbjuder ”qvick fixes”. En intressant övning kan vara att läsa de tidigare årgångarna av exempelvis Västerbergslagens släktforskares tidning och sedan jämföra med det som idag skrivs i olika organ inom vårt område. Nu är inte vår hobby ensam om detta problem. Även samhället i övrigt inklusive universiteten är infekterade av en postmodern kunskapssyn som har en nedlåtande inställning till vedertagen kunskap, vedertagna metoder och övervärderar individens egna ”sanningar”. I ett sådant sammanhang är det inte förvånande att behovet av källor anses överdriven och ibland onödig. ”Att det är sant för mig” framförs ofta som ett gångbart argument även inom områden där det ur alla hänseenden är ett absurt ställningstagande.
Min önskan är därför att Lars text blir föremål för en seriös diskussion om problemet, snarare än om detaljer i hans text, vilket jag förstår Lars är angelägen om. Vi seriösa släktforskare - jag vågar räkna mig själv dit även om jag har en kort historia - kommer annars att bida en liten elit som följer alla de regler som krävs för en personhistorisk forskningsverksamhet. Vi kan då lugnt stå vid sidan om och strunta i allt skräp som dom andra producerar. De andra som ”bara” ser det som en kul hobby, som det inte är så noga med bildar då en annan grupp som inte har så mycket med den första att göra annat än intresset för våra anor. Det problematiska är emellertid att det troligen är den senare gruppen som kommer att bli den stora och den kommersiellt intressanta. Det behöver emellertid inte bli så om vi tar den här diskussionen som utgångspunkt för att hitta en väg där vi återför släktforskningen från ”sagornas värld” där vi kan finna släktträd som leder såväl till Adam och Eva som Tor och Oden. Eftersom jag inte vill reta någon så får ni själva söka i de vanligaste tjänsterna till ni finner detta om ni inte tror mig på mitt ord.