NULL
Skriv ut sidan - Släktforskarföreningar, behövs de?
Anbytarforum
Titel: Släktforskarföreningar, behövs de?
Skrivet av: Patrick von Brömsen skrivet 2009-06-10, 08:28
Godmorgon!
Har våra föreningar i dag ett existensberättigande? Frågeställningen nuddar lite av de frågeställningar jag haft på forumet, så nu tänkte jag röra mig mot kärnans mitt.
Innan jag börjar så vill jag citera vad en ordförande för ett ungdomsförbund sa angående Piratpartiets framgång ( i vilket fall så var det detta faktum som man skyllde på, angående sitt eget dåliga resultat). Förbundsledningen har missat de unga och hur de lever (underförstått, genom Internet). Detta sagt av ett parti på högerkanten.
Och är det inte just detta som även våra föreningar gör? Jag har själv börjat med en liten kartläggning gällande föreningar i min kommun. Min undran, har eran förening lätt att få medlemmar?, som är unga (som tar över)?, har valberedningen folk på kö till uppdrag och styrelse? Svarar ni ja på alla viktiga frågor så tror jag ni är ett unikum! I vilket fall så tror jag merparten inte har det så.
Varför? Det är ju svårt att även få gamla att engagera sig i en ex. styrelse och då kommer ju alla äldre ändå från ett förenings-Sverige som vi kanske idag ser slutet på inom en snar framtid (se citatet ovan, och de unga vi idag saknar i föreningarna. Nu bortser jag från idrottsföreningar).
Hur många utav er är inte inne på anbytarforum och kollar av vad som hänt? Kanske dagligen, flera gånger om dagen till och med? undertecknad i alla fall. Så vad skiljer oss från de unga? Vi har ju hittat den perfekta föreningen i cyberrymnden vi med, där vi umgås virtuellt. Vi frågar, svarar och planerar. Har ni inte mer forskningsnytta utav anytarforum än eran egen förening?
Behövs verkligen en förening för att lägga ut ex. forskningsmaterial på en hemsida? Måste vi träffas och släktforska under en förenings namn? Går det inte att träffas ändå med forskning och gemytlighet? Har en förening ett egensyfte? vilket i så fall? Måste man vara en förening för att göra något för sin hembygd? Räcker det inte med flera eldsjälar? Bryr sig barnen på gården om att de är ju ingen fotbollsförening, och därför inte kan spela fotboll?
Så, nu tänker han lägga ner alla föreningar. Det blir ju pannkaka utav allt! Ja, det tror jag med. Tanken med mitt inlägg är att få oss att börja fundera på vad vi vill med våra föreningar, och vad de bäst kan göra! Har vi alla (föreningar) ett pågående projekt för alla släktforskares fromma på gång? Självklart så har vi ju olika resurser iform av medlemmar, material o.s.v. Vad sägs om att sammarbeta med på orten lämpliga parners, kanske hembygsföreningar. Det finns kanske andra som är lämpliga, studicirklar i något studieförbund? Vägarna är många, det handlar bara om att välja väg och starta.
För det kan väl inte vara så att föreningen bara har möten (för det säger ju stadgarna) året runt för att ta sig till nästa årsmöte? I ett sådant fall skulle jag ifågasätta ett existensberättigande. MEN något sånt kan väl inte finnas?.
Och här regnar det, tänk då vad jag kunde skrivit om det även åskat!