Titel: Trädgårdsmästare
Skrivet av: Moderator Yrken skrivet 2013-03-01, 16:38
Hej Martin!
Det är alltid svårt med gränsdragningen här under Yrken, men jag gjorde bedömningen att det var större chans att någon med lokalkännedom kanske hade särskilda kunskaper om trakten kring Sköldinge, möjligen även stött på Jon Pärson Lund, och därför kunde svara dig bättre under Landskap.
I de flesta fall (samtliga?) arbetade trädgårdsmästare under 1700-talet nog på adelsgods, herrgårdar, säterier eller liknande. Här fanns ju de största trädgårdarna eller parkerna, och det krävdes en trädgårdsmästare för att underhålla dem. Jag har även hittat titeln akademiträdgårdmästare, som väl skötte universitetens trädgårdar för dem som studerade botanik, medicin osv.
När det gäller trädgårdsmästare, och anställda på adelsgodsen i allmänhet (såsom inspektorer, skogvaktare, ladufogdar, skomakare, smeder osv.), har jag uppmärksammat att dessa inte alltid bodde i direkt anslutning till det adelsgods där de arbetade. Ofta bodde de i mindre torp som låg under godset, ibland någon annanstans i socknen. Hustrun och familjen brukade då vara mantalsskrivna på detta torp, samtidigt som maken var mantalsskriven på godset där han jobbade. Han betalade dock inte mantalspenning eftersom adelns anställda var befriade från denna avgift, men upptogs ändå i mantalslängderna under godset.
Min erfarenhet av godsarkiv (åtminstone i Skåne) är att mer sammanhängande listor över de anställda och utbetalade löner inte började upprättas förrän under 1800-talets senare hälft. Kanske situationen var annorlunda på det eventuella gods där Jon arbetade i Södermanland, men då gäller det ju att först lokalisera vilket gods det kan handla om (därav min flyttning av inlägget till Landskap). Det enklaste sättet är nog att gå igenom mantalslängderna för socknen under de år Jon kallas trädgårdsmästare, för att se om han någon gång är skriven på ett gods eller säteri. Att han i husförhörslängderna är skriven på den plats han bodde är nog inget konstigt, det var ju där han förhördes, men i mantalslängderna bör han vara skriven på godset där han jobbade.
När det gäller trädgårdsmästare i allmänhet, och kanske även metoder att spåra dem, är ett tips att läsa Åsa Ahrlands avhandling (som nämns här ovan i diskussionen) Den osynliga handen : trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige (Stockholm : Carlsson, 2006).