NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-24

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-24
Skrivet av: Anders Berg skrivet 2005-01-09, 15:48
Linn? om skarprättare
 
Carl von Linn? förmedlar några berättelser om skarprättare på blad 16b i Nemesis Divina (sid. 46f i Malmström/Fredbärjs utgåva från 1968). Som i många andra historier i denna samling är det inte helt klart vad Linn? vill säga. Upplagan från 1968 lämnar tyvärr dem helt okommenterade. På andra ställen visar Linn? att han inte är främmande för vidskepelse och omen av olika slag. Han kan mycket väl ha trott att skarprättaren i sin roll hade förmåga att sia om framtiden (min analys).
 
[all text på latin, här Malmström/Fredbärjs översättning]
En skarprättare spisar okänd på Diö gästgivargård [Stenbrohult sn, Kronobergs län, Småland]. Dit kommer en resande krigsman. Medan denne väntade på häst, bjöd honom värdinnan stiga in. Han går in men kan inte fördraga den andre okändes sällskap utan går ut i regnet. Värdinnan bjuder honom ånyo att stiga in, men han går ut igen, varför värdinnan frågar honom, varför han inte stannar under tak. Han svarar, att han inte kan fördraga den andre. Värdinnan säger då till den okände skarprättaren: Vad är det som är oklart mellan Er och främlingen där, då han inte kan umgås med Er? Han svarar, att han inte har talat med denne, men när han tänker gå säger han till honom: Akta dig, så att du inte blir min son.
Inom ett halvt år måste krigsmannen böja sig under skarprättarens svärd.
 
 
Bödeln halshögg 1767 en tjänsteflicka för barnamord i Uppsala, där ingen på 30 år hade blivit avrättad. Då han skulle gå, sade han till prästerna: Snart kommer jag åter i samma förrättning. Efter två månader födde en annan tjänsteflicka i hemlighet ett barn och dränkte det, varför hon på samma sätt måste lida döden.
[denne skarprättare bör vara Carl Fredrik Strandberg, med fullmakt för tjänsten i Uppsala län mellan maj 1766 och april 1769 (Ljungström, Skarprättare, bödel och mästerman sid. 106)]
 
 
En skarprättare i Trondheim utgav sig för att vara klok gubbe. En sjuk kvinna kom för att begära medicin; svärdet som hängde på väggen klingade. Han sade till kvinnan: Akta dig, så att detta svärd inte dödar dig. Hon var hemligen gravid och kvävde fostret och blev avrättad av bödeln.
 
 
... Kanslern i Danmark, som åtnjöt högsta anseende hos konungen, blev genom sina fienders avund anklagad för högförräderi och dömd till döden. Natten före avrättningsdagen föll hans porträtt från väggen ned på stengolvet och glaset till tavlan föll ur men gick inte sönder. Härav drog han den slutsatsen, att han ej skulle bliva halshuggen, och var därom helt övertygad. Han slapp från dödsstraffet men fick livstids fängelse.
 
Det utelämnade namnet är Griffenfeld (Malmström/Fredbärj sid. 208). Samma händelse är också införd på blad 145 (a.a. sid. 136) under rubriken Gripenfeldt. Där står:
 
Gripenfeldt, den danske kungens kansler, anklagas för trolöshet mot konung Christian V. Mauritius hämtas från Hamburg, då det i Danmark inte finns någon kompetent åklagare. G. dömes till döden. Alla domarna dör ömkligen under loppet av ett år. Mauritius anklagas efter två år för landsförräderi, kastas i fängelse och dör.
 
Från personförteckningen:
Griffenfeld, Peder Schumacher, greve (1635-1699), dansk rikskansler
Mauritius, Otto (1637-1682), tysk rättslärd
 
 
Namnet  förekommer som bekant på resandesläkter både i Norge och Sverige. Enligt uppgift här på Anbytarforum ska också enligt Eilert Sundt namnet ha betydelsen mästerman på romani. Därför tycker jag det är ganska intressant att denna historia om kanslern Griffenfeld av Linn? har sorterats in på samma blad som hans anteckningar om skarprättare.  
 
 
Linn? anger inga källor för dessa historier. Känner någon igen dem från annat håll?