Titel: Nådårspredikant
Skrivet av: Matts Sandström skrivet 2000-11-01, 16:32
Ytterligare detaljer angående nådår och liknande.
Prästens tjänstgöringsår var så gott som alltid 1 maj- 30 april. (till skillnad från tjänstehjonens) Det betydde, att om en präst dog före 1 maj ett år så fick familjen automatiskt del av inkomsterna fram till nästkommande 1 maj plus ett nådår. Om det fanns minderåriga barn eller eljest ömmande omständigheter kunde nådåret dessutom bli dubbelt, eller till och med tredubbelt.
Om prästen exempelvis dog 1 juli 1804, löpte tjänsteåret till 1 maj 1805 och nådåret till 1 maj 1806. Fick änkan dubbla nådår, vilket var det normala om det fanns prästbarn, räckte detta till 1 maj 1807.
Under tjänsteåret skulle det finnas en tjänsteårspredikant och under nådåret (-åren) skulle änkan avlöna en nådårspredikant, som skulle sköta de prästerliga uppgifterna. Oftast, men inte alltid, var tjänsteårs- och nådårspredikanten samma person.
Nådårspredikanten hade socialt en högre ställning än pastorsadjunkterna, men en lägre ställning än det ordinarie prästerskapet, d.v.s. komministrar och kyrkoherdar.
Visade nådårspredikanten framfötterna kunde han naturligtvis få konservera huset, d.v.s. gifta sig med änkan eller någon giftasvuxen dotter i familjen. Detta gynnade såväl prästens karriär som prästfamiljens ekonomiska situation, men kanske inte alltid församlingen och definitivt inte de präster, som gifte sig innan de lyckades få ordinarie tjänster och systemet med änkekonservering upphörde väl i stort sett under 1700-talet.