Titel: Pistolmakare
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-05-08, 06:17
Av ovannämnde Axel Mollstadius:
För att se listan med mästarna, se länken nedanför!!!
Faktoriets i Jönköping mästare 1643-1735
Gevärsfaktoriets förste faktor Göran Silvestersson avled omkring år 1639 och efterträddes av borgaren och handlaren i Jönköping Hans Petersson Bursie. Denne var tillika gästgivare och krögare i staden 1640-1651, blev jämväl rådman 3/5 1644 och avled 25/4 1666. Såsom faktor över rörsmederna och harneskmakarna i Jönköping begärde Bursie 1641 och 1642 hos Krigskollegium att faktorifolket måtte sammanföras i gemensamt skrå. Något direkt resultat härav har icke kunnat spåras. Men Bursie förtröttades icke.
I skrivelse 19/1 1643 (Krigskoll. brevbok 1644 fol. 65) anhåller han att Krigskollegium nådgunstigt täcktes optaga efterskrefnes punchter och dem öfverwäga.
1. Om sen viss skråå till handtwärksfolket, eftor den ähr stoorligen af nödhen, dem till underrättelsee, helst emedan ährstoor oenighet och mycken oreda daghligen dags föder af sigh för skråånz mangell skull.
2. Att plåtslagarna medh dhe andra factorietz smederne under een inspektion lijka som de förr slutas måtte...
Framställningen understöddes av landshövdingen utöfver Jönkiöpings Slotts Lähn Knut Soop samt Bormästare och Råd i staden. Smedernas förtroendeman Hans List sändes upp för att av Stockholms ehreborne och konstrike mästare lära sig ämbetets organisation. Skråordningen för Jönköping författades med mönster från Stockholmsämbetets. Skrået blev slutgiltligt organiserat genom av Kungliga Maj:t fastställd skråordning av den 7 maj 1643. Åldermän och bisittare valdes 19/6 samt avlade ed inför magistr. 26/6.
Från år 1643 finnas också bevarade de båda källor, som innehålla de säkraste uppgifterna om faktoriets äldsta mästare, nämligen skråets tänkebok och dess mästare bok. Titelbladet till den första säger:
PROTOCHOLLA
Eller Thänke boock
till Jönnekiöpings Smeede Ämbets Låde, Huar Uthj bliffuer i(n) Actis Infört huad som för Rätten blifuer affhandladt.
Funderett Uthj Jönekiöpingh
Denn 22 Julij Anno 1643
Chrestopher Sörrenssonn
Mpria
Och Gudh Lådt Ingen Fahra Så Illa
Såssom Hans Owänner de gierna wille
Tänkeboken finnes i original bevarad och förvaras i Jönköpings länsmuseum. Den är därjämte lätt tillgänglig eftersom den ordagrant avtryckts och där jämte kommenterats i Meddelanden från Norra Smålands Fornminnes- och Jönköpings Läns Hembygdsförbund XIII (1940) sid 3 - 48 och i slutet av XIV (1941) sid 49 - 138. Tänkeboken omspänner tiden 22/7 1643 - 5/9 1657 och därunder hållna och protokollförda 53 st sammanträdens ärenden. Dessa utgöras företrädesvis av tvister, någon gång av förordnande såsom ämbetets förtroendemän (Åldermän, bisittare, ungbror osv) mycket sällan om antagning av nya mästare.
Namnen på mästarna och tidpunkterna för deras antagning redovisas däremot i Mästerboken, som finnes bevarad i Jönköpings Länsmuseum i en under 1700-talets början gjord avskrift, för tiden 7/5 1643 - 8/4 1702.
I det följande återges in extenso ingressen till den tidigare icke publicerade mästareboken. Dess därefter följande personuppgifter ha nedan kompletterats med uppgifterna i tänkeboken och till vinnande av överskådlighet och korthet nedan sammanställts i tabellform.
MästerBook, Anno 1643
Efter såsom uti andra orter, Inom så väl som Utomlands bruk är, at ärlige Handtwärckare hafwa skråå och Rättighet, hwarefter de sig rätta och förhålla skola, Så alldenstund detta Lofl. Smede Handtwärck här i Jönkiöping icke har til dags någon Skråå eller Handtwärcks Brödene, såsom icke tilförne hafwer med sådane Skråå omgådts, hafwer här till warit såsom willfarande Fåhr.
Altså hafwer wi Efterskrifne warit förordsakade derom den Ädle och Wälborne Herre, Herr Knut Soop till Broonäs och Ribbingztorp. Landshöfdinge utöfwer Jönkiöpimgs Slotts Lähn, samt de Äreborne Wälacktade Borgmästare och Råd i Jönkiöping, om Assistens och bistånd, at anmoda, till det Lofl. Handtwärck i den namnkunnige Hufwudstaden Stockholm, hwilcka wåres ödmiuka begiäran Hans Nåde Landshöfdingen samt Wälacktade Borgmästare och Råd, hafwer för godt ansedt, och oss dertill warit beforderlig at vår Handtwärk dess bättre kunna florera.
Altså hafwer wi Sampteligen affärdigadt, wår Ålderman, Ehreborne Mäster Hans List, härifrån till Stockholm, de Ehreborne och Konstrike Mästare dersammanstädes derom at anmoda. Hwilka i lika måtto wår begäran efterkommet hafwer, och Oss för wåra egne penningar, en Skråå efter deras meddeladt, som wij så wäl som wåre Efterkommande i Handtwärcket, Ställa och rätta skola. Icke någre Puncter i föreskrefns Skråå at förswärcka (!), utan heller förbättra, så mycket oss möijeligit är. Actum Jönkiöping den 7 Maji 1643.
Alla goda och fullkomliga gåfwor komma här ofwan af ifrån Lifsens Fader. Honom skie ähra ifrån Ewighet till ewig tid. Amen !
Christopher Sörensson
Anno 1643, den 26 Junii hafwer efterskrefne Ålderman och Bisittare sin Ed med Hand å Bok på Jönkiöpings Rådstufwu aflagt efter såsom Skrååen innehåller, at efterkomma med Högsta Förstånd, nemligen ___
Rätt avskrivet av i Jönköpings länsmuseum befintlig 1700-talsavskrift intygar.
I det följande betyder:
MB = Mästarboken 1643 - 1702
PB = Protokolls- (tänke-) boken 1643 - 1657
Mr = Mästare
G = Gesäll
L = Lärling
V = Verkstad
Inskr. tid; Mästare; Yrke; Anteckning
---
Med 8/4 1702 upphör mästareboken. Efterföljande förteckning på mästare är en sammanställning av de uppgifter som finns i 1720 års generalmönsterrulla samt pistolmakarämbetets protokoll 23/4 1717 - 11/2 1718, 2/5 1726 - 16/6 1732 och 2/5 1746 - 7/4 1769. På grund av luckorna i källmaterialet är mästarförteckningen icke fullständig.
Mästare vid Jönköpings gevärsfaktori 1643 - 1735, (dock icke Stockmakare, som redovisas särskilt).
Inskr. tid; Mästare; Född; Yrke; Anteckning
Ifråga om vissa i det följande angivna och 1718 antagna mästarena kunna något utförligare dateringar lämnas efter verkställd komplettering ur pistolmakarämbetets för detta år bevarade protokoll.
Mästare vid Jönköpings gevärsfaktori 1643 - 1735, (dock icke stockmakare).
I nedanstående anger daterad inskrivningsdag, att vederbörande gesäll då befunnits så skicklig, att han medgivits bliva styckmästare d.v.s. ålagts förfärdiga angivet mästerstycke, och betalt sin avgift: eskepenningar 3 daler silvermynt + till de fattiga 16 öre silvermynt + stembpenningar 24 öre + till de fattiga 8 öre = summa 4 daler 16 öre silvermynt. I protokollen anges däremot icke den dag då mästerstycket, omkring ½ år senare, uppvisats och vederbörande godkänts som verklig mästare.
De mästerstycken, som styckmästarna 1718 ålades förfärdiga före kommande Michaelis (29/9) voro av två typer:
A.: Ett par vackra pistoler med deras tillbehör och ett studsarelås med järnbeslag och allt tillbehör.
B.: Ett muskötlås med studel och en bajonett, allt väl polerat och väl gjort.
I det följande anges för korthetens skull endast Mst A (resp B) = mästarstycke typ A (resp typ B).
Då nedan i kol. Inskrivningstid angivas tvenne data, betyder översta datum, att vederbörande denna dag medgivits bliva styckmästare, d.v.s. förelagts förfärdiga angivet mästerstycke samt betalt sin avgift härför: eskepenningar 3 daler silvermynt + fattigpenningar 16 öre + stämbpenningar 24 öre + till de fattiga 8 öre = inalles 4 daler 16 öre silvermynt. Nedersta datum, att vederbörande denna dag uppvisat sitt mästarstycke fått detsamma godkänt av ämbetet och helt eller delvis betalt sina mästarpenningar 17 daler silvermynt samt förklarts såsom ärlig mästare, d.v.s. berättigad att på egen verkstad utöva sitt hantverk.
Inskr. tid; Mästare; Född; Yrke; Anteckning - Hemvist med mera
---
Beträffande dubbeldata för inskrivningstid, se närmast föregående blad.
Ifråga om mästarstycken användes nedan för korthetens skull följande typlitterering: A. = ett par pistollås och ett studsarlås. B. = ett muskötlås. C. = ett studsarlås. D. = en bajonett.
Inskr. Tid; Mästare; Född; Yrke; Anteckning - Hemvist med mera
* Det mästerstyck, en muskötlås, han ålagts göra till Valborgsmässan 1728, uppvisade han först 16/6 1732, då det blev av Embetet för odugeligt ehrkiändt. Han ålades ånyo att på en mästerverkstad förfärdiga en bajonett till nästa sammankomst. Och som han på 4 ½ år icke efterkommit ämbetets pålagda mästerstycke och dock hållit öppen verkstad, ålades han böta 5 daler silvermynt. Visade han icke nästa gång mästarstycke och betalade böterna, vore han ovärdig komma under ämbetet.
Pensionering av faktorihantverkarna från 1684
Med bifall till därom av artilleriöversten Johan Siöblad avgivet underdånigt förslag beslöt Konung Carl XI att från och med 1684 ordna pensionering för åldriga, orkeslösa och fattiga faktorihantverkare. Bestämmelser härom utfärdades i kunglig brev 18/12 1684 och 4/12 1685. Inalles 23 faktorihantverkare skulle kunna få åtnjuta ett livstidsgratial om för envar 6 tunnor spannmål med ett beräknat värde av 9 mark ( 2 ¼ daler) silvermynt per tunna. Ifrågavarande utgiftspost på sammanlagt 138 tunnor spannmål med ett värde av inalles 310 daler och 16 öre silvermynt uppfördes från sistnämnda år i riksstaterna under rubriken Gratialister (där dock icke de enskilda faktorigratialisterna namneligen angivas). Förslag till fördelning skulle med anförande av motiven avgivas av faktorerna till artilleriöversten, som efter ärendets beredning i Krigskollegium avgav underdånigt förslag. Ännu åtminstone 1720 återfinnes nämnda utgiftspost i riksstaten.
Den enskilde faktorihantverkarmästarens pension var således maximerad till 6 tunnor à 2 ¼ daler = 13 ½ daler silvermynt årligen. Ibland gratialisterna återfinner man överstelöjtnants-, majors- och kaptensänkor som tilldelats gratial av just denna storlek 6 tunnor årligen. Ett par länsmans- och kyrkoherdeänkor upptagas också med samma gratial, löjtnantsänka fick nöja sig med 1 tunna årligen. Inga andra hantverkare än faktoriets fingo åtnjuta denna förmån. Gratialbeloppets storlek torde också böra ses mot bakgrunden av att till exempel de båda lärarna vid Jönköpings Trivialskola (Öfwerhöraren och Undershöraren) ännu 1720 icke hade högre statlig årslön än vardera 16 daler 21 1/3 öre silvermynt.
Någon sammanförd förteckning på de faktorihantverkare vid Jönköpings gevärsfaktori, som åtnjutit dylikt gratial, finnes veterligen icke. Däremot kunna några exempel lämnas.
18/6 1688 meddelar Överste Johan Sjöblad i underdånigt memorial, vilka faktorihantverkare, som på hans förslag 8/11 1687 av Konungen resolverats skola åtnjuta 6 tunnor spannmål årligen, däribland från Jönköping: Pistolmakarna Måns Nilsson, Sven Bank och Olof Persson, harneskmakaåldermannen Per Svensson samt muskötberedarna Jon Persson och Per Bengtsson, det vill säga inalles 6 styck.
23/5 1690 föreslår Sjöblad i nytt underdånigt memorial vilka, som efter de avlidna gratialisterna bör ifrågakomma. Den åberopade bilagan finnes emellertid icke längre med vid memorialet. Troligen har den remitterats till annan myndighet och senare återkommit från denna.
30/6 1691 meddelar Sjöblad i underdånig memorial att ifrågavarande gratial åtnjutes av harneskmakare Per Lustig, pistolmakare Måns Nilsson, Olof Persson och Sven Bank samt stockmakare Joen Andersson. Vidare föreslår Sjöblad efter beslagaren (beredaren ?) Per Bengtsson, död 4/4 1691, hans änka och barn få erhålla 6 tunnor under ett år, samt efter pistolmakaren Sven Tysk, död i december 1690, hans änka och barn samt Joen Andersson få dela 6 tunnor under ett år.
8/12 1698 avger Sjöblad, som från 12/9 1693 är generalfälttygmästare, nytt underdånigt memorial och bilägger förteckning på faktoriernas samtliga gratialister: i Jönköping 7 styck, Örebro 2 styck, Söderhamn 9 styck, Norrtälje 1 styck och Norrköping 4 styck, alla 23 namneligen angivna. Följande anges från Jönköping: Åldermannen Sven Svaan, pistolsmederna Sune Stille, Anders Berg död 22/3 1698, Lars Stille död 14/1 1698, Olof Persson, Niclas Blomster och stockmakaren Johan Andersson.
6/12 1699 inger Sjöblad liknande memorial och förteckning på gratialister: i Jönköping 7 styck, Örebro 4 styck, Söderhamn 8 styck, Norrköping 2 styck (däribland före detta åldermannen Olof Höök 76 år gammal), Norrtälje 2 styck (pistolsmederna Elias Linck 66 år och Erik Menlös 63 år), alla 23 namneligen angiva. Följande anges från Jönköping: pistolmakarna Sune Stille (3 tunnor), Anders Berg död 22/3 1698 (3 tunnor), Lars Stille död14/1 1698 (3 tunnor), Olof Persson (6 tunnor), Nils Blomster (3 tunnor), stockmakare Johan Andersson (6 tunnor) och ålderman Sven Svan (3 tunnor).
Från omkring 1698 synes man ha börjat fördelningsprincipen att avliden gratialists änka och barn fått behålla halva gratialet, troligen till änkas död eller tills hennes son efter mästerskap och egen verkstad kunnat försörja henne och syskonen, samt att närmast i tur varande mästare fått intill dess nöja sig med halvt gratial.
Ovanstående sammanställt av dels de årliga personalstaterna, dels serien administrativa handlingar rörande armén, artilleriet och däri ingående underdåniga skrivelser från generalfälttygmästaren och artilleriöversten, de förra förvarade i Riksarkivets Östermalmsavdelning, de senare i Riksarkivets huvudbyggnad på Riddarholmen.
Efter krigsutbrottet 1700, då både generalfälttygmästaren och artilleriöversten gingo i fält, torde deras ovannämnda uppgifter ifråga om faktorihantverkarnas gratial ha övertagits av någon hemmavarande myndighet, måhända defensionskommissionen. Detta har jag icke haft tillfälle att undersöka.
Inför det i år (1957) högst aktuella problemet om folkpensionens utbyggnad och införande av allmän tjänstepension, ter sig lösningen av faktorihantverkarnas pensionsfråga för omkring 275 år sedan såsom betydligt framsynt.
Man kan också förstå, att de icke statsanställda faktorihantverkarna genom sina förmåner: frihet från alla borgerliga utskylder och besvär, frihet på landet för uttagning till krigstjänst, ganska förmånliga förtjänstmöjligheter (för dem som verkligen ville arbeta hårt och omsorgsfullt) samt möjligheter till pension på gamla dar icke sågos med oblida ögon utan voro hjärtligt hatade av borgerskapets köpmän och hantverkare.