Titel: Häktmakare
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2003-06-26, 11:14
Häktmakare/Häktdragares sociala status i slutet av 1600-talet har diskuterats utan några konkreta uppslag hur folk i gemen uppfattade denna yrkeskategori; vilket i och för sig är svårt att påvisa då det oftast är överhetens reglerande perspektiv som lyser igenom i källorna. I nedannämnda domboksmål ifrån nordöstra Småland, som handlar om utspridda öknamn i slutet av 1600-talet, nämns häktedragare som ett uppenbart negativt tillmäle på en person.
Tjust härads dombok (VaLA) 1692 den 5 mars: s 102 Cronones Ländzman Jonas Ambiörnßon berättade, att är uti gamlebys Sochn af Pijgan Charlotta Persdotter uppå åtskillige åkastat Kläckenampn, hwar eblandt: Leut: Thore Eneman vpßtegh, frijandes sig hört af dhes dräng Oloff Perßon berättas, att är han af Pehr Swenßons dotter i Rödie Charlotta vthropat för häcktedragare och des hustro för häktedragerska. Olof Perßon emot hwilken intet exciperades, hwarken af fadren s 103. fadren eller dottren, berättas effter aflagd Eed att Båtzmans, Nils Stemmenåls hustro Elin Johansdotter sagdt för honom det skulle de kallat herr Leut.n hecktedragare och des fru häcktedragerska, som en Pijga Elin, som tienar hoos Petter i Knubo skulle för henne sagdt, betygande och det Claes Johanßon uti Stemmerum så- dant för honom skulle sagdt, dherföre Clas framkallades, wittnade effter af- lagd Eed utan exception, att när Leut.n kom rijdandes effter honom på kyr- kiowägen, och dhe som fölgdes talte om en Swed, tå sade Claes, iag har huggit en Swed på Leut.ns ägor, Gud weth huru det blifwen för mig, iag skall see huru iag kan afböjat, då sade Char- lotta som war i fölliet med, dhet skulle alla de tusende taga af sig Hatten för dhen hecktedragaren. Swentienaren Anders Joenßon som och intet excipe- rades emot, wittnade, effter aflagd Eedh, sig intet hört af Charlottas Mun något talt på herr Leut.n utan af Anderßes hust. i himmelßrum, att herr Leut.n kallas af Charlotta hecktedragare, men hwad hon gifwit sig för Ökenampn wijste han wähl, och sade att hoon kallat Claes i Stem- merum Måltidzgubben, Swen i Rödie Swine- s 104: Swine Swen, Johan i Rödie Borgmestaren Jacob i Rödie Thornbyggaren, gamble Olof i Rödie gamblen, Olof i dombre Mule Olle och Daniel Nilßon i himmelßrum gårätaren. Anderßes hustru i him- melßrum, hust. Brijta Nilsdotter witt- nade effter aflagd Eed, att när Leut.n red förbij på kyrkiowägen, så hörde hoon intet annat än Charlotta sade i hast, tå Claes tog af sig hatten och skrapade med fothen för honom, Mäßingzdragare. Pijgan Brijta Nilsdotter på gursteen som förr tient hoos Pehr Swenßon emot hwilken intet exciperades witt- nade effter aflagd Eed, att han intet hört effter hennes Mun något öke- nampn å en eller annan kastas, utan Anders hustru i (The?)lackebo sagdt att Leutn kallas af Charlotta hächtedragare, men att hon Charlotta kallat sig Joen i åsebo och sin Moder och Syster Artollerie, Soldaten Per i Rödie, Skierfwe, sin egen fader fåre Pälle, det tillstod hon sig hört af charlottas egen Munn. Cronones Ländzman Jonas Ambiörnßon berättas utan Eedh, det Båtzmans Nils Stemmernåls hustro, som siuk är, sagdt för honom att Pigan Elin kommit till honom och sagdt att Charlotta gifwit vth sådanne öke- s 105. ökenampn som wan kar, Nämligen förutan dhe som före upnembde ähro, Olof i Sothemb, Präster Anders ibid.m Muße funth, Anders i Rumm