Titel: Finnbosättningar
Skrivet av: Harri Blomberg skrivet 2004-10-19, 16:55
... moi Jouni... jag får tacka för lite beröm, tar jag gärna emot... jaså VLT... och idag på köpet, kul... får jag läsa i stadsbiblioteket imorgon... är ganska trött, har påbörjat en C-uppsats och därför suttit i stadsarkivet under några timmars tid, går igenom en massa fattighusprotokoll i jakten på finländare i Göteborg under 1800-talet... uppsats-PM ser ut så här: En studie av finländare i Göteborg under första hälften av 1800-talet, enligt drygt 5000 examinationslistor. Problemområde En delstudie i att förstå migrationsrörelsen från nuvarande Finland (inklusive de avträdda områdena till Sovjetunionen efter andra världskriget) till Göteborg under 1800-talets första hälft, i den brytningstid det svenskfinska riket splittrades i två hälfter. I min B-uppsats undersökte jag den relativt talrika finländska gruppen av lägre värvat militärt manskap i Göteborg under första hälften av 1800-talet, vill nu utvidga undersökningsfältet för att se om det fanns andra yrkesgrupper som samlade finländska migranter? Under 1700-talet fanns det ett stort antal av dem anställda i Ostindiska kompaniets tjänst, fortgick denna migration av sjödugligt manskap till staden, fanns det andra näringar som kan ha lockat folk så långt bortifrån? Göteborg var ju trots allt Västsveriges mest betydelsefulla stad. Examinationslistorna, som hittas i stadsarkivet i Göteborg, är ett unikt material som kan svara på många frågor om eventuell finländsk migration som de råddiga och många gånger innehållsfattiga kyrkoböckerna för Göteborg inte kan ge. Thomas Magnusson har tydligt beskrivit examinationslistornas förtjänster: Examinationslistorna kan beskrivas som ett slags journaler över var och en som sökte hjälp i någon form vid Göteborgs fattigförsörjning. Huvudsyftet med upprättandet var att så noggrant och detaljerat som möjligt få en överblick över den sökandes situation och eventuella behov av hjälp. På varje lista antecknades fullständigt namn på den sökande samt eventuella medsökandes namn, för det mesta make/maka och barn. Utöver levnadsålder för de namngivna, noterades även födelseort, adress i Göteborg, inflyttningsår samt bostadsförhållanden i staden. I förekommande fall antecknades också yrkesbakgrund eller tidigare försörjningssätt.1 Mer specifika frågeställningar angående och eventuella avgränsningar av materialet, kommer att göras när uppsatsförfattaren har fått bekanta sig med materialet, vilket inte hinns under denna delkurs när pm: et skrives. 1) Magnusson 2001, sidorna 83-84. Källor: 1) Linda Axelsson: De sökande till fattigförsörjningen i Göteborg under 1: a hälften av 1800-talet. C-uppsats, Göteborg 1998. 2) Thomas Magnusson: Traditionalism och ekonomism. Västsvensk särart i fattigvårdsdebatten ca. 1800-1850. Göteborg 2001. ... det blir många timmar att tillbringa i stadsarkivet