Titel: Allmänt
Skrivet av: Jan-Erik Björk skrivet 2013-06-17, 10:31
Hej Susanne
Det finns många svårigheter förknippade med de skogsfinska släktnamnen. Jag ska peka på några viktiga förhållanden: 1) De förändras över tid. Detta kan ses bl.a. i den finska släktnamnsbibeln Uusi suomalainen nimikirja, författad av P Mikkonen och S Paikkala. 2) Det förändras i rummet. Det innebär att ett släktnamn som fanns i Savolax ändrades när det kom till exempelvis Värmland. Namnet påverkades av det språk som talades i området. 3) I regel använde barnen släktnamnet på faderssidan. Men det finns flera exempel på att moderns släktnamn används. Man kan alltså inte oreflekterat och omedelbart anta att faderns släktnamn användes. 4) Släktnamnet anger en tillhörighet till en viss släkt. Det säger ingenting om hur nära släktskapen ligger. Sambandet kan ligga flera generationer tillbaka i tiden. Två personer med samma efternamn/patronymikon kan vara syskon, men lika gärna besläktade i exempelvis tredje led. Man kan alltså inte anta ett släktskap utifrån namnlikhet. Det krävs belägg eller klara indicier från ett källmaterial.
För att anknyta till Vaissinen. Detta namn förekom inte i Finland i den form som fanns i den svenska delen av riket. Namnet kan inte hittas i den ovan nämnda bibeln. Troligen har namnet förändrats från Väisäinen till Vaissinen under inflytande av den värmländska dialekten. Båda formerna förekom i rikets västra delar. Vi i släktnamnsgruppen har satt likhetstecken mellan de båda formerna.
Det finns böcker utgivna som förtecknar alla skattebetalare i den östra delen av Sverige år 1571. Serien heter Finlands silverskatteregister 1571. Delen för V:8, Savolax kom ut 1996. Där finns i varje fall närmare 20 personer som uppges heta Väisäinen under olika varianter.
Vi får inte heller glömma bort Tavastland i sammanhaget. Inom detta område låg vid denna tid Rautalampi, till vilket många savolaxare flyttade. Det går säkerligen att låna dessa båda böcker från något bibliotek.