Titel: Ruut
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2007-01-05, 11:35
U Hjo rådhusrätt 1713 (GLa):
Jn Jesu nomine Anno 1713, den 7 Januarj höltz allmen Rådstuga, nährvarande Borgmästaren herr Anders Lidström, Rådmännen Bengt Olufson, Oluff Jönson, Måns Larson och Lars Bengtson
Först framfordrandes för Rätten, Niels håkonson, hwilken nästförleden den 16 Junj 1712, waritt Här Antagen till Borgare och aflagdt sin bor- gare Eedh på Rådmans här sammastädes Oluff Jönsons Caution och försäkran, wara redeligen och sigh så framdels förhålla skall, som Protocollet af förenembde den 16 Junj 1712, tydeligen Dicterar, hwilkett nu bleff up- läsett, och tillfrågades Oluff Jönson, om han icke wederkiendes en sådan Caution in- gådt, hwar emoot han icke neeka kunde, uthan begärade nu få upseya Cautionen, dett honom icke tillåtas kunde, hälst så- som benembde Niels håkonson Nu ähr worden Angifwen för några fehlachtig- heeter af honom och quinspersonen Be- ata Ruut som han i selskaph medh sigh hafft, på Landzbygden wara för- öfwade, hwilket eendehls war angif- wett, af kyrkioheerden i Fogellåhs, Ehrewyrdige och höglärde Mag:r Petro Hesselio och andra flere Spargamen- ter, som upkombne ähra, Såsom 1mo att mehrbenembde Niels håkonson och Beata Ruuth, reest omkringh i Landet och för- hållit sigh som ächta folck (*** struket?) ifrån förleden Påsk ett åhr sedan, Men nu är tillskode de alldrigh waritt wijgde åth ғ , Emedler tijdh aflatt ett Pilte barn tillsammans, Oluff kallat, född J Rångedahl J Rångedahl, och der effter herr Andreæ Sylvj At- test, af den 8 Julj 1712, barnett warit åthnu till doph och Christendom, och modren kyrkiotagen, 2do Tillstodh Beata Ruut sielff, dett hon emul- lan förleden Pingz och midsommar, warit hoos en siuck drängh Oluf Olufson benembdh i Lilla Allme och Fogelåhs giäldh, Mätitt hans kråp medh en hampetrå, och slagett en knuut på tråån för hwarje drängens Ledh i kråppen, och befalt honom, nedergräfwa samma tråå i Fogelåhsa kyrkiogårdh, dett han giordt, och Beata Ruut, upburitt af drängen be- talningh, för sitt kocklerij, tree Dr Smt 3tio Framwijses 2ne zedlar, Berättade Borgaren Lars Ambiörson, om 2 zedlar Beata Ruut gifwett till benembde siuke drängh, och be- falt honom lägga den ena under en Jordfast steen, dett han giordt, och den Andre upwijstes nu för Rätten, medh Bookstäfwer på K: P: D: någott sönderrefwen 4to upwijstes χ en sådan zedell, som Beata Ruut gifuet till Major wällborne herr Bengt Lilliehöckz siuka bondedrängh att Boota honom medh, hwar på fans Bookstäfwer K: O: D: medh Andra skröpelige Figurer, 5to Äfwen wäll framwijstes en zedell Beata Ruut gifuett till Kyrkiowachtarens Bengtz hustru widh Cappel- let i Fogellåhs giäldh, att Curera henne medh för sin siuckdom, wille icke tillstå, hon för deße seenare 2ne zedlar någon betalningh up- burit, icke häller war någon som klagade der Öfwer Niels håkonson påstodh, alt hwadh han och Beata Ruuth, på Landzbygden, i en och Annor måtte förwärfwatt, ähr alt uthj Rådmannen Oluff Jönsons huus Consummerat; och be- rättade Berättade han gifwett till Oluf Jönson, en gångh, Nembligen den 16 nästförweekne Junj, då han Antogz till Borgare, och Aflade Borgare Eeden, Femb Caroliner, Sedan Andre gången, tree Caroliner och tridie resan en Dr tiuge Fämb öra Smt; Men Oluf Jönson wille icke we- dergå, af honom inalles bekommet, mehr Ähn 2 1/2 Carolinner, och dett för de giäst i hans huus. Borgaren Anders Wetterman framstegh för rät- ten å samptelige Borgerskapetz wägnar, dett de widh tillfrågan tillstode, Seyandes, dett Oluff Jönson, håller intett sin aflagde Rådmans Eedh, ähr intett nyttigh eller böör Lijdas widh Rådstugu bordett, eendehls han bracht Staden på en så orichtigh Borgare, som nu omrördt ähr, dett Andra Borgerskapett till wahnheeder, och elliest Annan fehlachtigheet, som han för denne gången icke wille uppenbahra. Krämaren Swen Anderson här i Staden, fram- trädde widh Sluutett, berättandes Att denna Beata Ruuth waritt i wästergården i Eskelijdh, och Fogellåhsa giäldh, låfwatt en pijga Kir- stin Nielsdotter benembdh Att igenskaffa något Lärifft för henne, som war borttstulitt, Att om hon wille hafwa dett lagdt på Kyr- kio altaret, skulle dett skee, och pijgan gifwett henne 9 öra Smt Men doch icke igen bekom- mitt någott Lärifft. Sidst tillsporde Borgmästaren Borgerskapett i gemeehn om de hade någott emoot honom χ swarade alla Ney, uthan önskade honom dem mycken wälsignelse och herrans Nådh, sampt de öfrige Rådmännen, och milderijka wällsignelse. Resolutio
Resolutio J underdånigst,, och hörsampste föllie, af högwällbohrne herr baron och Landzhöf- dingens Cederhielms breff och ordres af Mariæholm, den 6 Novemb. 1712, der sådanne Sigener blifwa Apprehenderade, skola de strax till Residenset, låta föras och der medh behörigdt straff blifwa ansedde. Blefwe alltså denne Delinquenter, till Mariæ- holm öfwersende.
Anno 1713, den 12 Januarj höltz Allmen Rådstugu, Nährwarande Borgmäsatren herr Anders Lidström Rådmännen Bengt Olufson, Måns Larson, och Lars Bengtson
Rådmannen Oluf Jönson anhölt om De- mission här ifrån Rådstugu Rätten, och Rich- tigdt afskeedh. Så hwadh som Demissionen an- gåår, så kunde dett honom icke wägras; Men hwadh afskedz attesten wedkommer, så kunde dett för denne gången intett skee, innan nähr- mare blifwer underkunnogdt om hans för- hållande.
Nils Håkansson anges vara född i Skåne då han antogs som borgare 1712. Är han mer känd? Beata Ruut kan vara densamme som Beata Isaksdotter Krook, dotter till fältskären Isak Krook ohh Kerstin Arvidsdotter Ruut i Gränna - se nedan:
Jfr: Eksjö CI:2, s 460, år 1700: [i vänster marginal längst upp: Anders Swenßon Beata Isaks- dotter Krook ] Dito[= 6 juni 1700] lofwad Muggeswens Anders, at wilia med ächtenskap uprätta sin belä- grade qwinna, Beata Isaksdotter Krook, som han länge daskat med, och derpå handräckt henne, uti kyrkioherdens, och gudmund Skomakares när- waro, som med honom hans begäran framstälte, och det med allerför- sta fulborda; det han och på Rådstugun, genom Byfogden Lars Perßon, den 2 hujus, innan han giorde sin Borgare Eed, utlofwat hade; Ehuru han Anders, den 6. November 1699, på Ekesiö Rådstugu, tå dhee bägge wore här för rätta, enständigt nekat, willia äga henne, blifwandes dhe för denskull remitterade til V. Consistorium i Linköping, som sedan intet är af them effterkommit och fulfölgt, förmedelst hans ostadige sinne och uteblifwande; hwilket, med mycket annat, blef honom widlyffte ligen förstält och satt under ögonen, samt hwad för stoor fara och Siälewåda han länge sträfwat uti, emädan han i sin ogudachtighet och synder, utom någon sann bätring, fortfarit; det honom högst åliger, nu i Nådenes tid, med rätsinnig ånger och botfärdighet at taga i noga acht och läggia på hiertat, så kärt honom är at salig blifwa. det han utlofwade wilia göra. Och hon sammaledes. Löfftesmän för honom äro Anders Frijbiörn, och Jonas gudmundson pott, och det om Söndags Morgonen klockan 6. 10 Junii, innan lysningen skedde, blef och tilsagd, nästkom. Söndag at begå den heliga Natwarden, hwilket han hörsamligen effterkom. Wigdes här i kyrkan den 26 Junii, klockan 10, effter 3ne laga lysningar. derom them gafs skriffteligit witnesbörd.
Beata Isaksdotter Krook är dotter till Isak Krook och Kirstin Ruut i Gränna. Om henne nämner Zielfelt i sin artikel å sidan 24: Beata. Om henne är ej annat känt än vad som står i Gränna dombok 1715 3/10, då hon begärde attestatum om sin födelse i Gränna: att krämareänkan Beata Isaksdotter var där barnfödd av ärliga föräldrar och äkta säng, fadern var fordom sal. riksdrotsens hr greve Pähr Brahes fältskär Mäster Isak Krook, modern ärlig hustru Kirstin Arvidsdotter Ruut.
Jämför även med att Anders Svensson Mugg var en av faddrarna vid dopet den 13 februari 1701 i Eksjö av borgaren o pinkaren Erngisel Larssons ifrån Växjö son Lars. Då närvarade flera av Rutesläktet och även häktmakaren Johan Hindrichsson ifrån Vimmerby - som bevisligen är av resandesläkt (han kallas för tartar och zigenare, och hans sons familj kallas även för zigenare och tartarer i Vimmerby RR dombok; JH är stamfader för bl a släkten Wimmercrantz o Molin ifrån Vimmerby). Beata Isaksdotter Krok (alias Beata Ruut?) var dotter till stadsfältskären och barberaren i Gränna Isak Krook (död 1695) ohh Kerstin Arvidsdotter Ruth (c1646-1702). En kusin till Beata var ”Margareta Ruut” (alias Margareta Nilsdotter - hon kallade sig Ruut efter sin mor Dordi Arvidsdotter Ruut (c1624-1709) i Gränna (denne gift med häktmakaren Nils Persson i Gränna) kallas i Vimmerby dombok för ”tattarekärring”. Margareta Nilsdotter (Margareta Ruut) (f 1656 i Gränna, döpt palmsöndagen, levde 1704) g1)m. häktmakaren Christian Johansson, i bl a Skänninge , 2) senast 1680 m. häktmakaren Johan Jonsson , borgare i Vimmerby (död 1693).