NULL Skriv ut sidan - Malm

Anbytarforum

Titel: Malm
Skrivet av: Sebastian Casinge skrivet 2010-03-17, 13:10
Det  här är vad jag fann om Gerdt Henriksson, Sigrid Karlsdotter Malm, Johan Brun och Helena Andersdotter (vem?) i Svea hovrätts renoverade domböcker för Uppland nr 141. Norunda härads ting den 9 juni 1740:
 
Med anledning av en skrivelse från landshövdingen med bifogade rannsakningar över häktmakaren Gerdt Hindrichson, hållna vid Skara rådstugurätt och Örebro samt Glanshammars häradsrätter, prövades nu det brott Hindrichson och Sigrid Carlsdotter begått i juni 1739 vid den s.k. Hånsta hammaren, beläget mellan Hånsta och Uggelsta i Lena socken i Norunda härad. Sigrid och Gerdt hade då befunnit sig i en fångskjuts tillsammans med Johan Brun och Helena Andersdotter. Under färden till nästa fjärdingsman inom länet hade dessa slagit sig fria från fjärdingsmannen och den bonde som följde med skjutsen och them med hugg och slag ganska illa skola handterat.  
 
Sigrid hördes inför rätten och medgav att hon varit i detta följe och att hon tillika med landsstrykaren Johan Brun, som nu kommit på flykten, strukit handklovarna av sig och sagt till fjärdingsmannen: Der har du dina wantar och tack för lånet. Brun hade då tagit en bössa och Helena Andersdotter en käpp och givit sig på fjärdingsmannen. Hindrichson hade förföljt bonden med en dragen hirschfängare, men om han högg bonden dermed eller elliest slog honom, såg hon intet. Bonden hade slutligen gömt sig bakom en buske.
 
Häktmakaren Gerdt Hindrichson medgav att han hade en hirschfängare, men han hade varken blottat eller förföljt bonden utom vägen med den eller huggit bonden i huvudet. Han nekade till alla dessa beskyllningar och menade att det var hans avundsmän som beljög honom. Han tillfrågades huru han kommit at resa omkring i landet med hirsfängare och galonerad hatt, twärt emot kongl. förordn.? Hindrichson svarade at han them burit så länge han warit skrifwen som wallackare för Stockholms och Upsala läner, en tjänst som rätten ifrågasatte att han någonsin innehaft. Rättens beslut blev att Sigrid, som bekänt sitt brott, skulle dömas till 100 (ngn myntenhet) eller i brist på tillgångar utstå kroppsstraff, men domen underställdes Svea hovrätts prövning. Gerdt Hindersson, som var inkallad för flera grova stölder på olika orter, skulle få sitt slutgiltiga straff fastställt i den rätt där han begått det grövsta brottet. Arrestanterna skulle efter tinget sändas till Uppsala slott.
 
Dagen därpå, den 10 juni 1740, tog lägersmålet mellan Sigrid och Gerdt upp för prövning i rätten.
Kvinnspersonen Sigrid Carlsdotter från Sala hade i gården Kiällbo i Tensta socken framfött ett välskapt flickebarn den 10 mars 1740 (Av dopnotisen framgår att hon döpts den 12 mars till Anna Lena och att Sigrids mor Maria Johansdotter rest med Sigrid). Som fader hade angivits en häktmakare Gerdt Hindrickson från Hjo som nu den 16 februari 1738 i Skara rådstugurätt hade befunnits vara gift. Gerdt hade även av skarprättardottern Christina Hindricksdotter blivit angiven för att ha rått henne med barn. Sigrid berättade att hon 14 dagar efter påsk (1739?) blivit bekant med Gerdt på Mälby gästgivaregård i Sonbo socken i Västmanland, hwarest han skolat lofwa henne äcktenskap och therefter häfdat henne.  
 
Gerdt  å sin sida medgav lägersmålet men förnekade att det skett under äktenskapslöfte. Hans hustru Kristina Påwelsdotter skulle för två år sedan dött i gamla byn i Christiania i Norge, där hon varit född. Han hade lärt känna henne åtta år tidigare när hon kommit över från Norge och blivit hopvigd med henne i Borås. Christina hade varit hos honom till påsktiden för två år sedan då hon lämnat honom i Göteborg där han stått som soldat under Zanders regemente.  Hon hade rest till sitt hem i Norge och kort därefter dött, efter vad Gerdt fått sig berättat. Gerdt svarade på fråga att Christinas föräldrar hette Påwel och Ingrid, att han inte visste deras efternamn men att de voro folk, hwilka foro omkring landet med hästar och handel. Gerdt tillfrågades om han inte lägrat skarprättardottern Christina Hindricksdotter, vilket han medgav, men berättade att han pliktat för detta under tiden han befann sig i garnisonen i Göteborg med 20 dygn på vatten och bröd. Gerdt sa sig inte veta om Sigrid tidigare varit prövad för lägersmål. Rätten konstaterade att man för målets avgörande behövde besked från stiftsamtmannen i Kristiania om Påwelsdotter verkligen var död och från Sala och andra orter att Sigrid inte tidigare varit åtalad för hordomssynd eller lägersmål.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 13:11)
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 16:17)