Titel: Holmström
Skrivet av: Peder Andersson skrivet 2010-11-01, 00:49
I tidningen Kalmar 1887-08-03, s. 1:
- Sent gripen mördare. Ett egendomligt brottmål har handlagts wid Färs häradsrätts senaste session. Den 18 februari 1882 hade ett par tattare med fästeqwinnor och barn kommit på besök hos en illa känd person wid namn Nils Larsson Hurtig i Wallarum, och då de woro kända som ett rigtigt följe, som blott kom i afsigt att ställa till owäsen och bråk, hade en del af traktens inbyggare beslutit att med förenade krafter aflägsna dem i tid. Det kom till ett blodigt uppträde - ingalunda sällsynt der tattare fara fram - och wid dess slut låg en af bönderna döende, simmande i sitt blod på golfwet, en annan blödande, med ena armens pulsåder afskuren, och de fleste med flere eller färre sår, tillfogade dem af tattarnes lättdragna knifwar. Saken anmäldes för wederbörande polismyndighet, blef wid flera rättegångstillfällen behandlad - men föröfwarne af mordet och misshandeln hade förswunnit. Nu, nära 6 år derefter, har man fått tag i åtminstone den ene, införpassad till cellfängelset i Ystad från Engelholms rådhusrätt, der han senast är dömd för tredje resan stöld med inbrott, för att der erhålla slutdom, enär det under ransakningens gång kommit i dagen, att han wore en af dem, som deltagit i det blodiga uppträdet den 18 februari 1882. Hans namn är Fredrik Pettersson Karlsson. Han är född den 14 oktober 1851 i Listarums socken af Ingelstads härad, der han har sin fader, Karl Petter, som på grund af sin mörka tattarehy kallas Swarte Petter. Den tilltalade, som warit bleckslagare, har ett mycket lömskt, frånstötande yttre. Han erkände, wid med honom nu förd ransakning, att han, den dag mordet skedde, tillsammans med afwikne Anders Magnusson Fredriksson med familjer, warit på ofwannämnda besök, då de om natten wäckts af att en del åboar brutit upp dörrarne och frågat efter de främmande personerna, hwarwid gräl och slagsmål uppkommit och hemmansegaren Per Persson Swärd erhöll så swåra knifhugg, att han strax derefter dog, och Anders Mårtensson Lund blef så illa skuren, att han erhöll men för lifstiden, i det ena armen blef lam. Den tilltalade nekade för påståendet att hafwa begagnat knif, men erkände, att han slagit Lund i hufwudet med en stor käpp. De öfriga målsegandena, I. Larsson och Per Mårtensson Lund, hade sett den tilltalade ha knif. Twå wittnen, hörda strax efter mordet, widhöllo sina gamla wittnesberättelser, hwilka wi här ofwan delgifwit. Enligt dessa hade både swaranden och en Anders Magnus Fredriksson, som man ej påträffat, huggit wildt med knif bland de församlade, äfwen sedan Swärd fallit blödande ned ibland dem. Målet uppsköts, och den tilltalade återfördes i häkte. Mycket folk öfwerwar den uppseendewäckande ransakningen. (D. R.)