NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 17 maj, 2010
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 17 maj, 2010
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2010-05-13, 08:07
Titel: Tidning för Wenersborgs stad och län Datum: 1866-06-19 Sida 3
Rättegångs- och polissaker Rådhusrätten den 18 juni. Innehafwande af stulet gods. Uppskjutna målet emellan åklagaren och hästslagtaren och pantlånaren J. P. Andrén, om answar för innehafwande af stulet gods, företogs nu ånyo och inställde sig härwid parterne personligen.
Åklagaren inlemnade ett af wederbörande tjenstemän utfärdat intyg derom, att Blomberg ej kunnat med kallelse anträffas, emedan han rymt från sista wistelseorten. Hwar han fanns war obekant; men de personer, som utfärdat intyget, hade kännedom om att han gått åt wägen till Karlstad.
Andrén begärde att wittnesförhör måtte anställas med nedannämde personer, hwilka berättade:
Anders Gustaf Staf, att han för någon tid sedan talat med garfwaren Petersson, hwilken då sagt till witnet att han, (Petersson nemligen) ej kunde säga om det läder, som Andrén innehaft, warit stulet ifrån honom, utan hade det måhända warit köpt; och skulle Petersson wid samma tillfälle yttrat, att om Andrén wid wisitationen sagt sig hafwa köpt lädret, hade Petersson ej kunnat taga detsamma; samt
Sara Hedenberg, att wittnet, som tjenat hos Andrén under förliden winter, och som mycket wäl kände Blomberg, endast hade sig bekant, att Blomberg en dag i början af wintern, kom bort till Andrén, med några resester, som han burit under armen; och hade Blomberg frågat om Andrén wille köpa desammma eller taga dem i pant för penningar, som Blomberg wille låna. Wittnet wisste likwäl ej om Andrén köpt dem eller tagit dem i pant, emedan wittnet endast gått igenom rummet; tilläggande wittnet, dels att ingen mer än Andrén och Blomberg warit inne i rummet wid detta tillfälle och dels att wittnet några dagar sednare sett samma resester i Andréns klädskåp. - Något widare hade wittnet sig ej bekant. I anledning af desse wittnesberättelser uppgaf målsäganden Petersson, personligen tillstädes, att han icke med ed kunde styrka att resefterna woro stulna ifrån honom; men han sade sig likwäl wara öfwertygad om att Blomberg tillgripit dem och sebermera sålt dem till Andrén. Åklagaren öfwerlemnade derefter målet till pröfning, med hemställan om Andrén icke borde sällas till answar, helst han till en början wisat ett mycket misstänkt uppförande och sökt anwända alla möjliga kryphål för att wisa sin oskuld. Rätten afkunnade efter rättegångstimmans slut utslag, att som något graverande i detta mål mot Andrén icke förekommit, fann rätten skäligt honom från åtalet frikänna.