NULL
Skriv ut sidan - Piga, hemmadotter, bonddotter och mamsell
Anbytarforum
Titel: Piga, hemmadotter, bonddotter och mamsell
Skrivet av: Ingela Martenius skrivet 2005-10-04, 00:57
Inte en madame - en madam!
Nja - det korrekta franska ordet är demoiselle, vilket blir ma demoiselle i tilltal (precis som man säger mon capitaine till en kapten i franska arm?n). Det är en ogift kvinna - och man ser det ibland i Hfl på sent 1700-tal i just den betydelsen. Men alltså bara för ogifta flickor inom präst- och högre borgarståndet. När ordet sedan blir till mamsell så företar det en resa nedåt i hierarkin. Först om ogifta kvinnor i nedre borgarståndet och sedan mycket snabbt även om kvinnor i kvinnliga yrken, och då oavsett om den man tilltalade faktiskt var gift eller inte - eftersom man låtsades att en sådan kvinna inte var gift eftersom en gift kvinna inte hade ett yrke. Jämför hur vi ända in i våra dagar sagt fröken till en servitris eller en expedit! Då är det fröken som åkt rutschkana i samhället, från att ha varit förbehållet adliga ogifta damer.
Madam var inte en gift kvinna i borgarklassen, ordet övertogs nästan omedelbart av just kvinnor som hade manliga yrken (en manlig typ av yrke). Fru företog en nedåtgående social resa mycket snabbare än fröken; redan på 1700-talet kallades en prästfru för just fru. Madam Flod kallades madam framförallt för att hon själv skötte sin gård, men också i någon mån för att hon inte tillhörde borgarklassen. Hade hon varit änka efter t ex en åkare och skött det företaget så hade hon nog också varit madam - men hade hon varit änka efter en guldsmed så hade hon varit fru (detta dels beroende på socialt skikt, dels - framförallt - på typen av företag). Hade Flod levat och skött sin gård hade hon inte varit madam Flod utan Flods hustru. Förutom torgmadammer och roddarmadammer har vi ju också skurmadammer, ett ord som väl användes fram mot mitten av 1900-talet minst. Och jag tror att också mursmäckorna (bruksmäckorna) brukade betecknas som madammer.
Ja självklart skrevs yrken in av prästen i Hfl. Och ofta skrev han då mamsell Lindgren om t ex guvernanten. Ibland skrev han inte ens guvernant utan man får på olika sätt lista sig till vad den här mamsell Lindgren hade för uppgift i hushållet. Sedan skrev man i städerna inte alltid in yrken för kvinnor, vilket gett upphov till myten att kvinnor inte arbetade utanför hemmet. Vilket de gjorde - tills de gifte sig om de tillhörde borgarna och om de inte gjorde det så kunde de visst fortsätta att arbeta utanför hemmet men prästen skrev sällan upp det eftersom det inte räknades - det var ju mannen som var försörjaren.
Jungfru användes för mycket länge sedan om adliga ogifta damer, det försvann redan runt sekelskiftet 1700 för att ersättas av fröken. Under större delen av 1800-talet (och fram till andra världskriget) betecknade ordet en tjänstekvinna vars huvudsakliga arbetsuppgifter var inomhus; hon var en finare sorts piga. Detta syns tydligt i Hfl för säterier och gods på 1800-talet.
Eftersom titeln på diskussionen är Piga, hemmadotter, bonddotter och mamsell och två av beteckningarna knappt användes förrän mot mitten av 1800-talet så har jag utgått från att vi rör oss om tiden runt sekelskiftet 1800 och ca 100 år framåt. För en fullständig utredning så hänvisar jag till boken Marianne Kindgren rekommenderar.