NULL Skriv ut sidan - Förkortningstecken

Anbytarforum

Titel: Förkortningstecken
Skrivet av: Håkan Skogsjö skrivet 2005-08-12, 00:32
Intressanta exempel. En iakttagelse är förkortningen av klockan i den andra bilden. Jag vill inte gärna tro att den består av ett k + förkortningstecken, eftersom en sådan förkortning inte följer praxisen att förkorta innan en vokal (man brukar ta med alla konsonanter fram till en vokal när man förkortar ett ord genom att kapa det på lämpligt ställe, typ kl = klockan, tel = telefon, kungl = kunglig, fr = från, t = till, etc). En förkortning k. för klockan känns mycket ovan, däremot förekommer i äldre tid förkortningen k. för kära (och där följs alltså regeln).
 
När det gäller ordet gård får man nog inte bortse från att det dialektala uttalet i stora delar av Sverige i äldre tider var gål, eftersom -rd- regelmässigt övergick till så kallat tjockt l. Östergård blev alltså Östergål, Tord blev Tol, Ingegerd blev Ingäl, etc. Så just ordet gård är knappast något övertygande bevis i detta sammanhang.
 
Däremot noterar jag med viss förtjusning skrivningen av ordet pigan i exemplet längst ner, där öglan uppåt saknas, utan förkortningstecknet går från baslinjen och neråt. Här skiljer sig alltså skrivsättet från gammal och gård. Men hur stora växlar man ska dra av detta är väl oklart, eftersom det är en annan skrivare.
 
Förkortningen av ordet gammal i dödboken (sid. 326) kan svårligen läsas på annat sätt än gl, fast utan förkortningstecken. Så att förkorta gammal på det viset var synbarligen möjligt på 1700-talet.
 
Förkortningen av ordet den i exemplet från Ör skiljer sig från det tidigare, därför att det består av bokstaven d + ett förkortningstecken + bokstaven n upphöjd och understruken. Skrivningen är ett bra exempel på att förkortningar i äldre tider uppenbarligen inte alltid syftade till att spara skrivkraft och utrymme, eftersom det ju hade varit enklare att skriva den på vanligt vis. Varför man förkortade på detta vis vet jag inte. Men jag tvivlar på att man kunde använda en sådan förkortning i en löpande text; kanske hade det blivit en konvention att ibland skriva ordet så i anslutning till datum.
 
Detta är några iakttagelser utifrån bilderna ovan. Men jag vill återkomma till vad jag skrev förut, att detta kan vara en diskussion om påvens skägg. Vi vet ju inte med säkerhet om de som på 1700-talet skrivit texterna vi nu diskuterar själva skulle kunna svara på vår fråga: Om förkortningen som de använde skulle upplösas g + förkortningstecken eller gl + förkortningstecken. För dem räckte det att veta att krumleuren som de skrev betydde gammal. Om de inte själva hade detta klart för sig, behöver deras sätt att använda denna typ av förkortningar inte bottna i någon konsekvens eller eftertanke, utan bara avspegla ett reflexmässigt skrivande utifrån vad de hade lärt sig och sett andra använda. Och om så är fallet blir ju vår frågeställning ganska meningslös.  
 
Så vi kanske inte ska lägga ner alltför stor tankemöda på detta