Titel: Förkortningstecken
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2005-08-11, 11:30
Nja Håkan. Jag har faktiskt studerat det lite mer ingående och klurat en hel del på olika förkortningar. Givetvis är det även som du nämner att paleografisk tydning bygger på flera års erfarenhet av läsning av äldre skrift och ingen kan säga att man är fullärd. Det finns i övrigt en ganska bra bok som heter Svenska skriftprov 1464-1828 av Svedlund och Svenonius som nämner om förkortningstecken (s 7-12). Däremot tar de inte upp just om att gammal skulle förkortas med gl vilket påstående tyvärr slunkit med av rena farten i diverse handböcker om släktforskning. Har även studerat Nordisk paleografi av Lars Svensson och kan bara konstatera att denne inte tar upp svenska äldre förkortningar i någon större utsträckning (s 44-45) mer än att konstatera att svenska texter innehåller färre förkortningar än latinsk och samtida västnordisk skrift. Just ditt exempel med Kongl: är en intressant exempel där man kan spekulera om inte det som tolkas som l ihop med : tillsammans står som ett förkortningstecken.
Något annat vanligt förekommande i äldre texter är förkortningar för olika enheter, mynt och vikt. Exempelvis under 1600-talet och tidigare de tre myntslagen daler - öre (ofta förkortat ör eller som ·/. ) och penningar. Sistnämnda förkortas vanligen lite olika beroende på vem som skriver, men en vanlig förkortning är thr som ska utläsas som thaler, men avser myntslaget penningar.