Titel: Mässling
Skrivet av: Harriet Hogevik skrivet 2007-03-15, 03:25
Hej!
Ann-Mari - jovisst har jag också haft mässling och överlevt utan men (var dock borta från skolan i fem veckor); jag försökte, grundat på epidemiologiska dataoch klinisk erfarenhet påvisa ovan att vi på senare år ofta haft ett överslätande förhållningssätt till mässling i Sverige. Det finns en bra artkel i Läkartidningen om alla de svåra komplikationer till bl.a. mässling som sågs på barnavdelningen vid Infektionskliniken Östra Sjukhuset i Göteborg efter starten av denna avdelning 1970. Jag skall försöka leta fram exakt referens så att intresserade själva kan läsa.
Den största skillnaden mellan 1840-talet och 1950-talet var att vi som fick bakteriella komplikationer (lunginflammation och öroninflammation de vanligaste)i efterförloppet till mässlingen på 1950-talet kunde få penicillin.
De kraftigt allmämpåverkade barn som sökte våren 1981 i Göteborg var inte undernärda. Däremot såg vi några år senare ett utbrott (som är en lägre förekomst av sjukdomen än vid epidemi)bland barn till Kosovoalbanska asylsökande i Göteborg. Näringstillståndet i den gruppen var betydligt sämre än bland de vanliga Göteborgsbarnen 10 år tidigare och så blev också frekvensen svåra komplikationer högre. tror att även detta publicerades - skall leta men det tar nog några dagar.
Kaj!
Frågan om hur mässling, kikhosta och rödsot skiljer sig epidemiologisk är mycket intressant. Mässling har ca 9-11 dagars inkubationstid och är maximalt smittsam. Många sjuka under kort tid alltså om det är några år sen sjukdomen gick i byn sist. 100% immunitet efter genomgången sjukdom (nu menar jag i våra släktforskningsbefolkningar och inte i dagens samhälle där vi har personer som t.ex. får cellgiftsbehandlingar, transplantationer mm som kan ta bort immuniteter). Mässling = luftburen smitta (kan t.ex. smitta mellan våningar i otäta hus) Kikhosta mindre smittsamt, håller på länge hos individen, smittar länge. Spädbarnen dör av själva kikhostan /andningsupphåll utan de klassiska kikningarna. Sannolikt en del fall av död hos mor i sängen som är kikhosta. Om jag hittar en treåring som avlidit av kikhosta enligt prästen och ett tremånaders syskon under samma kvartal noterats som död hos mor i sängen skulle jag bedöma det som sannolikt att kikhostan tagit även den lillas liv. Treåringen i detta exempel dog då oftast av en lunginflammation som tillstött och som inte kunde botas innan vi hade penicillin. En kikhosteepidemi kunde nog dra ut på tiden i flera säsonger - näringsläget påverkade årstidsvis hur stor sannolikheten var för den påföljande lunginflammationen. Kikhosta = droppsmitta Det är OK att gå till parken med babyn även om kikhosta går i kvarteret men låt inga ungar böja sig över barnvagnen - standardråd Sverige 1980-tal. Rödsot däremot kan vara lite olika. I första hand är rödsot = shigellainfektion = bacillär dysenteri. Men så här i efterhand kan det inte uteslutas att en del fall /utbrott rört sig om EHECbakterien. Shigella lär ha funnits endemiskt (dvs motsatsen till epidemiskt, hela tiden förekommande) i t.ex. Stockholm vid sekelskiftet 1700/1800 och anses nog förklara en hel del av skillnaderna i dödlighet mellan städer och landsbygd. Detta är en vattenburen smitta och utan fungerande avlopssystem väl skilda från brunnarna kan sjukdomen spridas fortlöpande. Dysenterin, EHEC och andra bakterier som orsakar diarre är vanligast när det är varmt , alltså sommar/sensommar. (Vintertid är det virusen som tar över - men det är nutidsbekymmer snarare än släktforskningsfakta).
De epidemier som jag tycker är lurigast att skilja åt i kyrkböckerna är difteri och scharlakansfeber. En del präster har varit ärliga nog och skrivit halssjuka när de inte vet.
Och sen kan man titta på åldersfördelningen bland de drabbade också men det får vi nog ta på dagtid vid tillfälle.....
Kaj!
Hur många människor bodde det i byn från början? Går inte att säga nåt om Dina kurvor utan att veta detta.