Titel: Fränka
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2000-10-05, 21:54
Det jag menar med att bevisbördan är din, Åke, är att du har kommit med ett tiotal kategoriska uttalanden om arvs- och bördsrätt i dina tidigare inlägg. Man brukar säga att det är god forskarsed att ange källor för sina uppgifter, eftersom en uppgift utan källa är oanvändbar. Du har emellertid inte gjort det - förutom en hänvisning i ett fall i efterhand till ett översiktsverk utan att ange vilken tid eller vilket område det handlar om - och därför har du inte bevisat det du hävdar.
Jag anser att du har fel i alla dessa uttalanden och jag har också anfört källor av rättshistoriker som specialiserat sig på ämnet till stöd för mina argument. Jag har också gett belägg för att frände och fränka kan användas om ens närmaste släktingar och kusiner i mina två tidigare inlägg. Eftersom du nu för andra gången efterlyser sådana belägg antar jag att du underkänner de källor jag anför. Jag skulle gärna vilja veta varför.
I Släktforskarnas årsbok 1995 skrev jag en debattartikel med titeln “När släktforskning blir historieförvanskning”. Jag tog bland annat upp de tendenser till mytbildning jag sett under mina många år som släktforskare och kommenterade:
[color=0000ff]“Här florerar närmast axiomatiska påståenden om hur det egentligen varit med en trosvisshet som förbluffar, och släktforskningen, som har till mål att återuppväcka människorna i historien, medverkar därigenom till vår tids historieförvanskning.”[/color]
Men ska inte släktforskningen vara rolig? Ska det vara så viktigt att alltid ange källor och reservera sig för osäkra detaljer? Varför inte ta det för vad det är värt - så stor roll spelar det väl ändå inte?
Allt handlar om vad släktforskning är. Släktforskning innebär att återskapa historien, att ge det förflutna liv. Om jag skulle låta mina egna hypoteser och spekulationer styra mina slutsatser återskapar jag inte historien. Då skapar jag bara en drömvärld som aldrig har existerat. Vem skulle vinna på det?
Var och en gör som han eller hon vill för egen del och det är inte mycket att säga om det. Men går jag ut offentligt och hävdar det ena eller det andra, då har jag ett stort ansvar att se till att jag har ordentligt stöd i källorna för detta. Annars bidrar jag bara till att förvanska historien och att skapa nya myter.
Mycket av släktforskningen handlar om metodik, att man grundar sina slutsatser på rätta förhållanden. Jörgen Tollesson må göra sig lustig över att jag kommenterade att hans uppgift om vad fränka betyder visserligen var rätt men byggde på ett felaktigt resonemang. Jag tycker i alla fall att det är självklart att våra slutsatser som släktforskare ska vara grundade på källkritik och kännedom om de källor och den tid de gäller.