Titel: Fränka
Skrivet av: Åke Tilander skrivet 2000-10-05, 15:46
Hej Urban!
Riktigt vad du menar med att bevisbördan är din förstår jag inte. Här kommer dock mina resultat:
Fränkor
När det gäller ordet fränkas ursprung och språkliga innebörd så förefaller samtliga som gjort inlägg vara överens om vilken denna innebörd är. Vi tycks däremot skilja oss när det gäller frågan om hur ordet använts vid mitten av 1600-talet. Jag har hävdat att man inte använde ordet fränka om sina allra närmaste kvinnliga släktingar för vilka man har andra släktskapsord som t.ex. mor, syster, dotter etc.
Mina bevis för detta? Jag har sökt i en ytterligt liten del av de relevanta primärkällorna och även i ordböcker och uppslagsböcker, men inte någonstans kunnat finna något enda exempel på att man benämnt sina närmaste kvinnliga släktingar för fränkor. De exempel på användningen av ordet fränka (eller frände) jag funnit gäller alltid mer avlägsna släktingar för vilken man inte vid denna tid har något mer precist släktskapsord, t.ex. fars kusiner, mors kusiner, sysslingar etc. När det gäller kvinnliga kusiner är jag mer osäker. Det skulle kunna vara så att de någon gång benämns fränkor. Jag har dock inte heller kunnat finna något sådan exempel.
Om någon har lyckats finna något exempel på att de allra närmaste släktingarna kallades för fränkor eller fränder vore det tacknämligt om ni ville bidra med det.
Att bevisa att det inte förekommer skulle kräva att man gick igenom allt relevant historiskt material vilket ju är en omöjligt uppgift. Att bevisa att det förekommer borde vara lättare, om det nu är så.
Arv i kvinnliga led
När det gäller frågan om en kvinna ärver via en död kvinna, t.ex. om en flicka ärvde sin morfar om mamman dött dessförinnan, kring 1650, gäller ungefär samma situation. I det lilla fåtal primärkällor jag haft möjlighet att ta del av har jag inte kunnat finna något enda sådant exempel. I sekundärlitteraturen har jag bara hittat ett exempel på att denna fråga diskuterats. Göran Inger, professor emeritus i rättshistoria, Uppsala Universitet, hävdar i sin bok Svensk rättshistoria att kvinna inte ärver via död kvinna vid denna tid.
Att faktiskt bevisa detta är en monumental uppgift som kräver att man går igenom allt relevant historiskt material. Att motbevisa det borde vara betydligt enklare om Göran Inger har fel. Jag har dock inte lyckats motbevisa att Göran Inger har fel, utan utgår, tills motsatsen bevisats, att han har rätt i sitt förmodande.
Om någon har något exempel på att en kvinna ärver via död kvinna vid denna tid vore det mycket intressant att få ta del av.
Andra släktskapsord
När det gäller andra släktskapsord är det utmärkt att Urban påpekar den utveckling som skett och osäkerhet som funnits och fortfarande finns. Inte heller idag tror jag att man alltid kan utgå ifrån att en kusin är två-männing, en syssling, små-kusin tre-männing, en brylling fyr-männing och en pyssling en fem-männing eller mer avlägset släkt. De dialektala skillnaderna är stora, tror jag. Nog har vi väl alla stött på människor som använder dessa tre ord på ett annat sätt än vi själva?