Titel: Fru / fröken
Skrivet av: Bo Persson skrivet 2005-03-05, 16:27
Sten Carlsson framhåller att ståndsindelningen är både social och politisk och att den senare är betydligt snävare än den förra. De politiska stånden och de sociala griper dock in i varandra. I statistiskt hänseende gjorde Tabellkommissionen under första halvan av 1800-talet en indelning i sex grupper: adeln, prästeståndet, (ofrälse) ståndspersoner, borgareståndet, bondeståndet och alla andra. - Jag citerar nedan ur gamla föreläsningsanteckningar, men hänvisar också till tre av Sten Carlssons böcker, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865 (1949), Bonde - präst - ämbetsman (1962) och Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor. Ogifta kvinnor i det svenska ståndssamhället (Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia 90, 1977).
Ståndspersoner är givetvis dels adeln och prästerna (där den introducerade adeln samt prästerskapet motsvarar de politiska stånden). Men hit hör också det som brukar kallas ofrälse ståndspersoner, som Sten Carlsson skiktar i högre och övriga. Till de förra räknas officerare, auditörer, civilämbetsmän inkl. sekreterare, fiskaler, häradsskrivare, landskamrerare, kronofogdar, borgmästare och andra litterata magistratspersoner, läkare, apotekare, universitets- och läroverkslärare, lantmätare, godsägare, possessionater, brukspatroner. Till de senare räknas underofficerare, mönsterskrivare, kammarförvanter, kammarskrivare, kronolänsmän, hovrätts- och mantalskommissarier, klockare, organister, kantorer, tulltjänstemän, frälseinspektorer, befallningsmän, förvaltare, sjökaptener, bruksinspektorer, kommissionslantmätare, handelsbokhållare samt lantbrukare (lanthushållare) och arrendatorer som ej räknas som bönder.
Borgarståndet inräknar politiskt i sig de ovannämnda juridiskt skolade magistratspersonerna, men inte socialt. Borgarna som social grupp innehåller grosshandlare, illiterata magistratspersoner, handelsmän, hantverkare (även de ofta på landsbygden bosatta genant- och kontingentborgarna), borgare utan särskild yrkesbeteckning, skeppare, krögare, källarmästare, mjölnare och kvarnägare. Städernas obesuttna - gesäller, lärlingar, vaktmästare, vaktkarlar, arbetskarlar och arbetare - får nog snarast räknas till allmogen.
Allmogen sammanföll ungefärligen med bondeståndet; hit räknas alla bönder, bergsmän, fiskare, nybyggare såväl som obesuttna som soldater, båtsmän, torpare, husmän, inhyseshjon etc.
På landsbygden finns det under 1700-talet en viss osäkerhet om gränsdragningar mellan possessionater och bönder. T.ex. lät de bönder som klädde sig i klädesrock anteckna sig som ståndspersoner; distinktionen mellan rock och tröja / ståndsperson och bonde gjordes ännu omkr. 1860. Bouppteckningar kan avslöja mycket om vissa bönders uppåtsträvande; en förfader till mig, skatte- och postbonden Per Larsson i Gnöttlerum, Vena sn (omkr. 1698-1776), uppträdde exempelvis med klädesrock och spanskrör.