Titel: Fattigpollett / Tiggarpollett
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2012-11-06, 06:34
Om fattigpollett, även kallat tiggarpollett, matpollett och Skyddsvärnspollett:
Det är nog mindre bekant att rena polletter använts för att utdelas till enbart tiggare. Polletterna infördes av Skyddsvärnet i Kopparbergs län så sent som i slutet på 1920-talet för att användas i större samhällen som var särskilt besvärade av bettlare. Innan användningen beskrivs mera detaljerat så kommer här först en smula bakgrundshistoria. Skyddsföreningar, med uppgift att organisera vården av frigivna fångar, uppstod på 1850-talet. Skyddsföreningarnas verksamhet inskränkte sig ursprungligen till att bistå fångar, som frigavs från något av länets fängelser. Åtskilliga skyddsföreningar understödde även andra hjälpbehövande. 1879 bildades Centralföreningen till stöd för frigivna fångar och 1888 bildades i Falun en sådan länsförening, under namnet Kopparbergs Läns Fångvårdsförening.
Polletter är kända ifrån de lokala Skyddsvärnsföreningarna i Avesta, Borlänge, Domnarvet, Falun, Hedemora, Krylbo, Leksand, Malung, Mora, Rättvik, Smedjebacken, Säfsnäs, Säter, Turbo, Vansbro och Vikmanshyttan. De är inte tidigare beskrivna i litteraturen. Polletter à 10 eller 25 öre utdelades till utsocknes tiggare och gällde för inköp av varor, till ett belopp av pollettens åsatta värde, i ortens butiker. För att få rundgång på polletterna så kunde butikerna därefter lösa in polletterna mot pengar hos Skyddsvärnet. Det kan tilläggas att en liter mjölk vid denna tid (1930) kostade cirka 20 öre. Användningen av dessa polletter verkar ha skett omkring 1930 och tillverkningen gjordes av Söderkvists i Horndal. Mera exakta årtalsangivelser har varit svåra att få fram. Tyvärr verkar bevarade årsberättelser saknas liksom detaljerade protokoll. Totalt har minst 28 varierande polletter från 16 olika lokalavdelningar använts av Skyddsvärnet i Dalarna. Man kan inte utesluta att ytterligare polletter kan ha använts på ovanstående orter. Det verkar som det vanligtvis använts en 10-öres och en 25-örespollett per ort. Men även andra orter, som t.ex. Gagnef, Grängesberg, Ludvika, Orsa och Älvdalen bör ha använt Skyddsvärnspolletter. Avbildade exempel finns
Enligt Petrus Norbergs verk om ”Avesta under kopparbrukets tid” så har tiggarpolletter, som berättigade till mat, använts inom Avesta på 1840-talet. 1843 föreslog nämligen kyrkomötet att kringstrykande utsocknes tiggare skulle få ett mål mat i gästgivaregården. En särskild uttaxering gjordes för detta. Såvitt det är känt finns dock inga sådana polletter bevarade idag, men det är väl inte helt uteslutet att en sådan här tiggarpollett kan vara identisk med någon av de obestämda polletter som hänförts till Avesta Kopparbruk. Närmast ovanstående stycke är enda exemplet, förutom Skyddsvärnspolletterna, på rena tiggarpolletter för utsocknes tiggare som jag funnit i litteraturen. Däremot finns en hel del exempel på olika typer av polletter som använts inom fattigvården. Källa: http://www.nku.nu/boken2009/Anders_Stam.pdf (http://www.nku.nu/boken2009/Anders_Stam.pdf)
------------------------------------------
Skänk en pollett till en fattig ! De fattiga i 1800-talets Sverige var många och ofta i behov av hjälp. Polletter delades ut vid soppkokningsanstalter för att mätta hungriga magar. Hjälpen kom från församlingar men även privatpersoner och andra organisationer drog sitt strå till stacken för att lindra nöden. Polletter fanns också för mat och ved samt för natthärbärgen för hemlösa. Ett av dem benämndes Hem för de Elända, ett Herberge för Husvilla Män och ett annat Herberge för Unga Qvinnor. www.myntkabinettet.se (http://www.myntkabinettet.se)
-----------------------------------------------
Följande bildtext och text finns på sidan http://www.numismatik.se/pdf/snt12008.pdf (http://www.numismatik.se/pdf/snt12008.pdf)
Två numrerade tiggarpolletter utgivna av Jönköpings stad i Småland. De visar en tiggare på knä. Omskriften lyder: IONKIOPINGS STADS FATTIG. Diameter ca 33 mm. Den till vänster med nr 9 väger 22,28 g. Den till höger, nr 63, väger endast 9,39 g. Koppar. De olika vikterna hade säkert en betydelse, vilken känner vi dock inte till. KMK. Foto: Gabriel Hildebrand.
... intressanta rader som gäller fattigpolletter utdelade av Fattigkassan i Kalmar:
”´… Med en sådan övertygelse har jag ej utan missnöje kommit i erfarenhet af att Stadens innewånare öfwerhopas af Tiggare uti Husen, hwilkas antal dageligen ökas dels af egna Torftige som genom sitt eget förwållande för närvarande äro oberättigade till understöd, dels af andra Socknars, hvilka företaga sig att stundom besöka städer i ändamål att tigga.´
För att i tid förekomma det onda meddelade så den kraftige K. B. en del förhållningsregler, av vilka vi citera de båda första paragraferna:
’Vid Fattig Directionens nästa sammanträde skall det åligga hwar och en af Stadens fattige att sig inför Directionen inställa att uppgifva, huruvida det understöd han af Fattigkassan åtnjuter, är tillräckeligt till hans uppehälle eller ej. Äfven sådana personer, hwilka ej hittills sig anmält till Fattigdels erhållande men däraf likväl äro i behof, skola vid samma tillfälle sig owillkorligen infinna att lämna Directionen nödiga uplysningar om sitt tillstånd. Sedan Directionen på detta sätt kommit i erfarenhet om antalet af dem, hwilka utan den afgift Fattigkassan till deras uppehälle kan lämna, hafva af nöden att uti Husen söka ett ytterligare understöd, skall Directionen genast till sådana utdela Fattig Polett till bevis af innehafvarens behof. Sedan dessa poletter blifwit utdelta, åligge det innehafwaren att vid sitt inträde uti det hus där han ämnar begära hjälp, genast uppvisa sin Polett, med hwilken han ovillkorligt alltid skall vara försedd. Gör han det ej, åligge det husägaren att honom hos Stadsfiskalen anmäla, hwilken genast låter den Brottslige till Slottshäcktet afföra.´
Eller med andra ord: man inte endast tolererade utan till och med uppmuntrade hustiggeriet för att rädda de kommunala slantarna och organiserade ett formligt tiggarskrå – med polletter. Men den som icke innehade en dylik betraktades som brottsling och föstes i häkte!” (Swahn 1927)
Uppenbarligen användes dessa polletter inte som betalningsmedel utan de var i stället bevis, tiggarpass, på att man behövde understöd och som innehavarna skulle visa upp för privata hushåll när man tiggde vid dörren. Ett slags fattiglegitimation med andra ord.
211. Dannemora gruvor. Spisinrättningen. D S B. Instämplat. Ensidig. Rektangulär. Järnbleck. NM IV 6:7, SS 13218 1+ 200 Använd som fattigpollett för barn. Källa: http://www.numismatik.se/pdf/SNT.Auk.nr152L.pdf
I följd häraf anmanas bemälde fattighjon och de utackorderade barnens fosterföräldrar att vid detta tillfälle inställa sig, försedde med hvar sin fattigpollett; (Ur Digitaliserade svenska dagstidningar) ---------------------------------------------------------
Om fattigklubba, se http://digitaltmuseum.se/things/fattigklubba/S-NM/NM.0003111 (http://digitaltmuseum.se/things/fattigklubba/S-NM/NM.0003111)
-----------------------------
Socknestämma med Bankeryds Församling 19 Maji 1801 1.------------ Fråga blef nu först om gamla pigan Maria uti Smedstorp, som begärte at få gå omkring, henne afslog Församlingen den friheten, på den grund, at hon äger del uti någon Fastighet, deraf Församlingen tror henne böra och kunna hafwa sin näring. Derefter framträdde Nemndemannen Joahannes Johansson uti Flaskebo, med begäran thet måtte Enkan Lenas barn, hans Pupiller, uti Stibberyd, få tillstånd at gå omkring uti Församlingen och söka hjelp til sitt upehälle, hwilket äfwen, af Församlingen afslogs på den grund at thessa barn äga del uti 1/8 del uti Stibberyd, deraf de således böra hafwa sit upehälle. 2.FattigutdelningListan framtogs för at undersöka om intet några af de der antecknade som njutit af FattigCassans medel, kunde derifrån utbetalas och i stället få tilstånd at gå omkring uti Församlingen och söka sitt uppehälle, då fråga blef först om gamla Enkan uti Madbacken, som kommer wid nästa utdelning icke at njuta något af FattigCassan utan få tillstånd at gå omkring uti Församlingen at söka hjelp til sitt uppehälle och tror Församlingen henne dermed wara bättre belåten, och som Församlingen beslöt at Polletter skulle gjöras och av de fattiga kringgående bäras, derigenom de kunna skiljas från utsockne tiggare och oberättigade Personer, och kommer nu denna Enka at njuta Pollett No 1.
Enkan Ingierd i Fattigstugan får Pollett med No 2, och tilstånd at gå omkring och njuta äfwen något af FattigCassans medel.
Enkan Ingrid i Bäckastugan No 3, får gå omkring, men njuter intet at FattigCassans medel.
Enkan Stina Ek No 4, får både af Cassan och gå omkring.
Enkan Stina på Mon No 5, får gå omkring men ej af Cassan.
Gamla Petter i Stubbhagen No 6, får gå omkring och njuter äfwen af Fattig Cassan.
(se boken om Fattigvård i Bankeryd sid 20)
Afledne Soldaten Bålds Enkas Barn, No 10
Hökens lilla dotter No 11
Pigan Cathrina i Ransberg, som sköter gamla Britta får gå omkring No 12
Alla Thesse Fattige åtwarnades at icke med bettlande gå til andra Socknar, då de blifwa förlustiga sin frihet at gå omkring uti Föramlingen och skola til straff befordra för sitt obehöriga förhållande. 1.Gamla Lars Nilsson på Bos ägor får Församlingens tilstånd att njuta något af FattigCassans medel wid nästa utdelning allenast. 2.Efter en närmare underrättelse, som Församlingen ärhållit kommer hustru Maria Jacobsdotter at ut ur Församlingen bortföras med sina 4 Barn, emedan hon och hennes man icke på 12 års tid warit skattskrefne i Församlingen, icke heller wistats i Församlingen, men nu af Anders Jonsson på Stora Swinhagas ägor utom Församlingens tilstånd nyligen intagits, oaktat han wettat at alla desse, utom mannen, med bettlande redan belastat Församlingen. Församlingen nödgas för then skull anmoda Herr Krono- och Slottslänsmannen Zanderholm, det han behagade efter Laglig anledning och med Författningarne enligt, låta ut ur Församlingen, som för öfrigt är öfwer sin förmåga betungad med insocknes tiggare, afföra bemälte hustru med dess 4 Barn, til den ort och ställe hwaräst hustrun sist warit skattskrefwen. 3.Som förafskedade Soldaten Jöns Bo äger et litet torp? Och til dess bruk, har 3ne barn, hwaraf de 2ne äldsta kan wara honom behjelpliga at thet förrätta äfwensom Sonen kan wara honom behjelplig til Bälgens pustande? Och släggande?, då Bo smider, dess förutom har denne Bo et näringsmedel igenom Kvastars förfärdigande. Detta alt oaktat och fastän han har behof, haft piga alt ifrån sistlidna Mikaelis och ännu betungar han Församlingen med sina 3ne Barn med bettlande. Församlingen finner therföre denna tunga så mycket mer oskälig och anser honom böra häldre försörja sina egna barn, än onödigtvis hålla tjenstefolk. ------- med pigan som han har i tjenst, och om så är förmodar Församlingen, at då Bo är så Mäcktig at han kan försörja hustru med en -------- -------- tillökt barnkull, han lättare bör kunna försörja de aldsta, som ------- barn redan. 4.Mäster Cederwall i Krabberyd anmodades at förfärdiga ofwannämde Polletter til de kringgående Fattiga, stora som våra gamla enstyfrer, och thet utaf jern med Nr och Bokstäfwerna B.S. och sin egen stämpel, deet han åtog sig at gjöra för 6 rst st, färdiga til nästa Söndag, då de skulle utdelas til de Fattiga.
Lars Wetterdahl På Församlingens wägnar AF Silfverhjelm Pehr Nyander And Cederwall Thor Larsson
Nuförtiden kan man tydligen slå mynt av gamla Fattigpollettsedlar
POLLETT. Örebro Fattiginrättning, 1852. Frukost/Aftonward. Praktskick! Kvalitet 01/0! Storlek, 84 x 47 mm. Mycket trevligt objekt!
Denna pollettsedel gällde för och är av varianten Frukost/Aftonward, Idag/Imorgon. Föreståndaren för Matinrättningen delade ut denna pollettsedel till personer som kommit i nöd (arbetslösa i nöd, änkor med barn, äldre, fattiga, sjuka etc). Polletten kunde sedan användas för tilldelning av mat etc vid Matinrättningen. (Tänk vilken historia en sådant här objekt har varit med om!).