Titel: Cambrits hallsduk
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2011-03-22, 10:37
Hej Anders!
Jag instämmer med Elisabeth, min erfarenhet är att särskilt stavningen i bouppteckningar kunde bli helt uppåt väggarna när det gällde främmande ord. När dessa upprättades vid häradsrätterna verkar det i regel som att enklare folk upptecknade lösöret, och de flesta av dem hade kanske aldrig ens hört talas om de märkliga klädespersedlar med franska namn eller de olika finare möblerna som räknades upp.
Jag hittade nyligen ett tydligt exempel på ett sådant förfarande när jag gick igenom bouppteckningen 1750 efter landshövdingskan Anna Rosensparre på Rosenlunds säteri i Skåne. Där hade en gammal engelsk obruklig slagklocka med fodral blivit En gaml: ängelsk obrukelig slagklåka med Fauttral och ett gammalt kinesiskt lackerat théebord hade nedtecknats som Ett gl:t Kienesist Lakerad Theebord. Vidare hade chokladpannan benämnts Choquelad Pannan, samtidigt som landshövdingskans manteau (ett löst sittande och finare klädesplag för damer, jfr. franskan) ömsom stavades manto, ömsom marto (just stavningen manto fanns till och med nämnd i SAOB över dialektala varianter av det franska manteau).