Titel: Barnfödd
Skrivet av: Kristina Gunnarsdotter skrivet 2001-08-28, 20:17
Om ords betydelser kan man prata länge!
Jag kommenterade barnfödd utifrån dagens språkbruk (vedertaget språkbruk), eftersom det var så det fördes in i debatten. (Det är väl ungefär som att säga att man är BARNFÖDD någonstans. Mig veterligt föds man alltid som ett barn.) Jag ville ge ordet en logisk förklaring genom att påpeka den dubbla betydelsen av ordet föda. Om inte den dubbelbetydelsen fanns skulle vi inte ha någon förvirring.
För mig betyder barnfödd född och uppvuxen (med betoning på uppvuxen) på en plats. Att jag tidigare skrev att man inte ens behöver vara född på platsen var kanske provokativt. Vad jag menade var att det inte räcker med att vara född på platsen, man ska också vara uppväxt där om man ska kunna säga barnfödd. Man kan jämföra med ordet infödd. Om jag säger att jag är infödd stockholmare betyder det inte bara att jag kommit till världen, utan även och framför allt att jag växt upp i Stockholm. Var min mor råkade befinna sig just vid nedkomsten är nog oftast ganska oviktigt. Alltså: Om det är platsen för födelsen som ska framhållas, då säger man bara född. Om det viktiga i stället är vilken plats som satt sin prägel på en person, t ex med avseende på dialekt, vanor etc då är barnfödd korrekt. Man kan då förstås lika gärna säga (född och) uppvuxen.
För säkerhets skull skickade jag en förfrågan till Svenska Språknämnden, och Ulla Claus?n där gav mig sin förklaring i ett mejl till mig.
Språket är ju ständigt i rörelse och orden är kontinuerligt utsatta för betydelseglidningar, så att de i dag används på ett annat sätt än tidigare. Och kommunikationen blir ju förvirrad när ordet betyder olika saker för olika människor. (Ta t ex ordet björntjänst. Det finns de som tror att det är något positivt.) Men när man råkar på ett ord som man tycker låter konstigt börjar man med att se på den språkliga betydelsen för att få en rimlig förklaring till varför ordet används som det gör.
Sedan kan man titta på hur ordet används, och där kan Språkbankens konkordanser vara till hjälp. (Språkbanken är en avdelning inom Göteborgs universitet, som sedan 1975 bygger upp och ger tillgång till språkliga referensmaterial i form av texter och lexikaliska data.) Det visar sig att ordet barnfödd inte är så väldigt frekvent. De träffar man får där ger flera prov på min tolkning av barnfödd i såväl äldre som nyare text, t ex följande ur en tidningsartikel 1997 om en ny bil: . inte nödvändigtvis okomfortabelt men väldigt annorlunda, åtminstone för den som inte är barnfödd med Citro?n. I en roman av Selma Lagerlöf finner man följande: Men om inte Gertrud hade varit barnfödd i socknen, skulle hon inte ha kunnat åta sig att skaffa alla de olika sakerna fram till rätt ägare.. Det finns givetvis också texter där användningen är synonym med född.
Henrik skriver om språkbruket på 1600- och 1700-talet. Det kan ju vara så att barnfödd då oftare betydde bara född. I SAOB, som avhandlade bokstaven B för sådär hundra år sedan, uppges olika betydelser av barnfödd. Den som enbart betyder född anges redan då som föråldrad och ur bruk.
Ja, det blev mycket det här, och under fel rubrik dessutom!